Raderade kommentarer 5: Dagens konflikt

Att radera kommentarer som visar att man har fel är standard på vänsterbloggar. Den här gången är det bloggen Dagens Konflikt som sysslar med det. Jesper ”rättar” mig när jag i kommentarerna säger att Marx hävdade att lönerna skulle sjunka under kapitalismen. Han påstår istället att Marx ”skrev att lönerna skulle sjunka i relation till profiten”. Men se. han sa faktiskt att reallönerna skulle sjunka. Jag citerade relevant bit ur Kapitalet:

Därav följer, att i samma utsträckning som kapitalets ackumulation påskyndas, måste arbetarnas villkor ständigt försämras, antingen arbetslönen är hög eller låg. Den lag, som ständigt upprätthåller jämvikten mellan den relativa överbefolkningen eller industrins reservarmé och ackumulationens omfång och kraft, smider slutligen arbetaren fastare vid kapitalet, än Hefaistos förmådde smida fast Prometeus vid klippan. Den medför en ackumulation av elände, som motsvarar ackumulationen av kapital. Ackumulationen av rikedom vid den ena polen betyder alltså ackumulation av elände, arbetsbörda, slaveri, okunnighet, brutalisering och moralisk degradering vid motpolen, d.v.s. för den klass, som gör kapital av sin egen produkt.

Inget snack om relativitet här inte. Livet skall för arbetarklassen bli sämre och sämre under kapitalismen. Istället har det blivit bättre och bättre. Karl Marx hade här, precis som i alla andra viktiga slutsatser han drog, fullständigt fel.

Men se, detta citat gillar inte Dagens Konflikt, utan raderar. Även förfrågningar om varför dom raderar detta citat om Marx raderas. Som vanligt inom vänstern: All kritik skall tystas.


Andra bloggar om: , , , , ,

Uppdatering om Venezuela

Efter en privat mailkonversation kom Chavez på tapeten igen. Jag har tidigare frågat vad det är han gör som är så himla bra, utan att få nåt svar. Men jag fick anledning att uppdatera den statistik jag för fram i inlägget. Och FN har kommit med en ny Human Development Report, och Transparency INternational har kommit med en ny rapport om korruption.

Och tyvärr sjunker Venezuela i båda. Venezuela går från 72:a till 74:e plats i Human Development Index, och mer drastiskt, man sjunker från 16:e till 21:a plats i Human Poverty Index (man var på 15:e plats 2002). Tittar man på hur många procent som lever under olika fattigdomsgränser har detta ökat markant. Den upplevda korruptionen har gått från 2.3 till 2.0 (det var 2.8 2002).

Under Chavez blir alltså fattigdomen allt större och korruptionen allt värre. Frågan kvarstår obesvarad: Vad är det som Chavez gör som är så himla bra då, eftersom ni stödjer honom?


Andra bloggar om: , , , ,

Marx och vetenskapen: 2. Ekonomiska teorier

Nu har jag från två debattörer fått höra påståendet att ekonomi inte är vetenskap. Det innebär alltså att ekonomiska teorier inte skulle uppfylla kraven på vetenskaplighet. Men som jag förklarade i förra inlägget så är en teori vetenskaplig innebär om den är empirisk och falsifierbar. Dvs den skall basera sig på observationer och förklara dom, att den skall vara falsifierbar, dvs att det skall vara möjligt att bevisa att den är falsk. Detta innebär som sagt var inte att teorin är korrekt. För att den skall vara det skall den stämma överens med det man känner till, även det som har framkommit efter teorin formulerades, och den skall vara konsekvent och inte säga emot sig själv, och den skall dessutom förklara mer eller förklara det bättre än alternativa teorier.

Uppfyller ekonomisk teori i allmänhet, och mer specifikt, Marxistisk eller modern ekonomi dessa krav? Javisst. Både Adam Smiths, Karl Marx och Milton Friedman formulerade sina teorier utifrån vad dom observerade omkring sig. Dom försökte också alla formulera teorier som var befriade från interna motsägelser (även om man naturligtvis kan diskutera om så är fallet). Deras teorier går också utmärkt att använda för att göra ekonomiska förutsägelser. Ekonomisk teori är alltså en vetenskap, precis som alla andra vetenskaper. Eftersom den handlar om människor, och alltså är en social vetenskap är det knepigt att göra förutsägelser, för människor är komplexa varelser, men det är gäller även saker som vädret, och ingen skulle hävda att metereologi inte är en vetenskap.

Så vi kan lugnt konstatera att ekonomi är vetenskap. Och vi också konstatera att Marx teorier uppfyller kraven på vetenskaplighet. Marx gör också många väldigt tydliga ekonomiska förutägelser baserat på sina ekonomiska teorier. Den viktigaste av dessa är det som är hela kärnpunkten för Marx ekonomiska teorier, det som är själva existensberättigandet för hela det stora verket, Das Kapital:

Därav följer, att i samma utsträckning som kapitalets ackumulation påskyndas, måste arbetarnas villkor ständigt försämras, antingen arbetslönen är hög eller låg. Den lag, som ständigt upprätthåller jämvikten mellan den relativa överbefolkningen eller industrins reservarmé och ackumulationens omfång och kraft, smider slutligen arbetaren fastare vid kapitalet, än Hefaistos förmådde smida fast Prometeus vid klippan. Den medför en ackumulation av elände, som motsvarar ackumulationen av kapital. Ackumulationen av rikedom vid den ena polen betyder alltså ackumulation av elände, arbetsbörda, slaveri, okunnighet, brutalisering och moralisk degradering vid motpolen, d.v.s. för den klass, som gör kapital av sin egen produkt.

Arbetare skall alltså bli fattigare och fattigare och livet blir allt jävligare. Till slut skall det bli så jävligt och fattigt att kapitalisterna till sluta börjar utnyttjat (och tydligen slå ihjäl) varandra:

Denna expropriation fullbordas genom den kapitalistiska produktionens inre lagar, genom kapitalets centralisation. Varje segrande kapitalist slår ihjäl flera andra. Hand i hand med denna centralisation av kapitalet, eller de många kapitalisternas expropriation genom de få, utvecklas arbetsprocessens samarbetsform i ständigt växande skala. Vetenskapen får en mer och mer omfattande teknisk användning, jorden utnyttjas bättre och mera planmässigt, arbetsmedlen utformas för kollektiv användning, produktionsmedlen utnyttjas mera intensivt genom användning av nya metoder i en sammansatt arbetsprocess, olika folkslag kommer i ständigt intimare kontakter med varandra på världsmarknaden, och hela det kapitalistiska systemet internationaliseras i allt högre grad. Samtidigt med det sjunkande antalet kapitalmagnater, som har möjlighet att monopolisera och tillägna sig alla fördelarna av denna samhälleliga utveckling, ökar å andra sidan exploateringen av massorna, deras elände, slaveri och förnedring. Men även förbittringen ökar hos den ständigt växande arbetarklassen, som samtidigt skolas, sammansvetsas och organiseras genom det kapitalistiska produktionssättets egen mekanik. Kapitalmonopolet blir en boja för det produktionssätt, som har växt upp under dess eget herravälde. Produktionsmedlen centraliseras, och arbetets samhälleliga karaktär utvecklas, tills produktionsprocessen inte längre rymmes innanför det kapitalistiska skalet. Detta spränges. Den kapitalistiska äganderättens timme slår. Expropriatörerna blir själva exproprierade.

Med andra ord, till slut blir det revolution och kapitalismen krossas. Så, enligt Marx ekonomiska teorier så kommer vi att under en kapitalism se

  1. Ackumulationen av kapitalet koncentreras i all färre händer
  2. Arbetarklassen bli allt fattigare och eländigare

Det här är klart och tydligt, och det skiljer sig från andra ekonomiska teorier, som inte påstår att detta skall hända. Vi kan alltså tydligt och klart se om Marx ekonomiska teorier är bättre på att förklara dom fakta vi kan se. Om klyftorna ökar i världen så har Marx förklarat något som ingen annan kan förklara, och hans teori är alltså åtminstonde till viss del bättre än andras.

Så, ökar klyftorna mellan arbetarklass och överklass här i världen? Nej, i själva verket minskar dom. Kapitalet koncentreras inte, istället är allt fler kapitalägare genom att att fler sparar i fonder. Arbetarklassen blir inte varken fattigare, eländigare eller okunnigare. Tvärtom, faktiskt. Världens fattiga blir rikare, har bättre utbildning, och eländet minskar allmänt. Några siffror på hur ”brutal” arbetarklassen är har jag inte sett, och om dom blir allt mer moraliskt degraderade beror väl på om man är kristdemokrat eller inte. 😉

Den viktigaste av Marx förutsägelser och förklaringar om hur ekonomi fungerar har visat sig felaktig. Den ekonomiska utvecklingen går i själva verket åt det direkt motsatta hållet mot vad Marx teorier säger att det skall gå. Det är som om Newton hade gjort en teori som sa att solen snurrade runt jorden. Marx teorier klarar alltså inte av att förklara ekonomi bättre än alternativa teorier. Dom var inte bättre än dom alternativa teorierna ens 1867 när boken skrevs, och dom var dessutom mycket mer komplicerade, och alltså sämre på att förklara fakta. Och när andra och tredje bandet kom ut i slutet av 1800-talet hade redan marginalnytteteorin kommit, som klarar av att förklara allt det som arbetsvärdeteorin, även i Marx variant, hade svårt att förklara.

Marx teorier var vetenskapliga, men det var dålig vetenskap, och dom var överspelade redan innan dom var färdiga.

Marx hela syfte med sina ekonomiska teorier var att visa att arbetarna får det sämre i en kapitalism, och på det viset rationalisera en socialistisk revolution. Han ville visa att kapitalismen inte var bra. Och när man gör vetenskap med en förutfattad mening på det viset, så blir det sällan bra vetenskap. Marx var inget undantag. Hans ekonomiska teorier var fel.


Andra bloggar om: , , , , ,

Jag blir socialist.

Jag har på senare tid börjat förstå hur allt hänger ihop. Liberalism trycker faktiskt ner folk. Socialismen kan till och med förklara problemet med dark matter inom fysiken. Mer om detta kommer senare, jag håller på att skriva en bok om saken. Men tills vidare kan ni läsa Jörgen Modins sammanfattning.


Andra bloggar om: , , ,

Hur ser en vettig vänsterpolitik ut?

Och svaret är att vänstern alltför ofta rört sig bort från en analys av ekonomi, teknik och vetenskap – studiet av produktivkrafterna är inte längre det viktiga för det är inte längre de som driver utvecklingen framåt – det anses vara idéer som gör det. Vänstern har till stora delar hemfallit åt idealism

Boris Benulic beklagar sig över hur anti-intellektuell och verklighetsfrånvänd vänstern har blivit. Och det har han ju rätt i. Men vad skall man göra då? Idealismen hos vänstern är ju en effekt av att vänsterpolitik på dom flesta områden har misslyckats. Folk reagerar på det med att antingen sluta vara vänster eller att ägna sig åt utopism, idealism och verklighetsflykt.

En vänster som var intresserad av att ta sina ideal och faktiskt applicera dom på verkligheten vore väldigt bra för den politiska debatten. Men hur skulle den vänsterns politik skilja sig från en socialliberal politik?


Andra bloggar om: , ,

Jo, det var det där med inställningen till fakta…

Norberg och Benulic sågade ju The Shock Doctrine i måndagskväll. Jag har lyssnat på presentationerna, och även om Benulic svävar ut en del i psykologiskerande och paralleller är det sammantaget två timmar av uppradanden av faktafel i Kleins påståenden. Dom flesta som var där har rapporterat positivt. Inte alla dock. John Swedenmark, kulturredaktör på LO-tidningen, har kritiserat tillställningen.

Inga priser för att gissa att det inte finns mycket sakargument i Swedenmarks artikel. Norberg har en ”religiös underton”, påstås det. Liberalism är ”kortsiktigt hokus pokus”. Och Swedenmark säger att det inte behövs några konspirationsteoreier, och framför sedan en alldeles egen som går ut på att kommunalråd säljer ut offentligheten till ”skumma aktörer” för att dom är ”medlemmar av samma rotaryklubb”.

Sist försöker han på sig lite saklig kritik. Det går inget bra. Han hävdar att Norberg har ”fått sin skolning” på Cato institute. Enligt Norbergs CV fick han dock den på Stockholms universitet. Man får väl förmoda att Swedenmark helt enkelt inte vet vad Senior Fellow betyder. Det är det Norberg är på Cato Institute, nämligen. Sedan förstår han inte att en graf som jämför politisk frihet med ekonomisk frihet gör detta. Inte förstår han heller varför folk skrattar när Norberg citerar Klein när hon kallar Cato institute för ”ett näste för konservativ högerideologi”. Nej, det kan inte vara lätt att förstå om man inte vet att Cato Institute är libertarianer.

Men man tycker ju att John Swedenmark åtminstonde hade kunnat kolla upp det innan han skrev artikeln. Och han hade väl kunnat kolla upp vad Senior Fellow betyder också? Och kanske kollat Norbergs CV innan han skrev artikeln? Men det är väl som Peter Klein (tydligen en kusin) skrev om Shock Doctrine: ”When one is a ‘cultural critic,‘ however, facts and reason are not too important.”

Det kanske är dags att låta folk som faktiskt kan nåt om politik skriva om politik, och låta kulturredaktörerna göra det dom är bra på: Gå på teater. Eller?


Andra bloggar om: , , , ,

Om Friedman och Pinochet

Det påstås ofta att Milton Friedman stödde Pinochet. Han förnekade det själv, men påståendet kommer upp ofta ändå, det här har blivit aktuellt nu genom Naomi Kleins konspirationsbok ”The Shock Doctrine”. Att Friedman stödde Pinochet och att Pinochet var nyliberal har upprepats så ofta inom vänstern att det har blivit en officiell sanning som ingen inom vänstern ifrågasätter, och få verkar ha någon aning om hur påståendet uppkom.

Argumenten går ungefär såhär:

Dom som styrde ekonomin i Chile var Friedmans lärjungar från Chicago

Det här argumentet visar på två mycket typiska saker för hur man tänker och argumenterar inom vänstern. För det första indikerar det hur kollektivistiskt vänstern ser på världen, eftersom man inte kan föreställa sig att en grupp nyliberaler kan vara nåt annat än fanatiska och konspiratoriska efterföljare till Friedman. Man anar projicering här, att vänstern ser sig själva som just en grupp efterföljare som följer en ledares budord.

Men resten av världen fungerar inte så. Dom som kom att styra ekonomin i Chile var nyliberaler, ja. Detta tydligen eftersom den här gruppen med nyliberaler hade vägrat samarbeta med Allende. Det gav dom mycket mer cred i Pinochets ögon än dom ekonomer som hade samarbetat med Allende.

Och nej, dom var inte från Chicago. Dom var från Chile, och hade studerat ekonomi på Pontificia Universidad Católica de Chile. Men det universitetet hade mycket nära samarbete med University of Chicago, och en del av dom åkte också till Chicago för att studera.

Förmodligen hade dom Friedman som lärare. Gör detta honom till nån slags ledare för den här gruppen? Såklart inte. Innebär det att dom är hans lärjungar i nån rimlig mening? Tänk efter själv här, är du ”lärjunge” till alla dina lärare genom tiderna? Nej, såklart inte. Världen är inte uppdelad i klaner eller sekter. Bara för att en grupp ekonomer har studerat under en viss lärare så betyder inte det att läraren är nån slags varken formell eller informell ledare av dessa ekonomer.

För det andra visar det hur okritisk och associativ vänstern resonemang är. Tack vare det nära samarbetet mellan skolorna fick ekonomutbildningen på PUC namnet ”Chocago school” och dom som tog ekonomexamen på PUC under den här tiden kallas ”Chicago Boys”. Det namnet klistrades över på den gruppen av ekonomer som sedan arbetade i Pinochets administration. Vänstern bara antar, av namnet, att dom var från Chicago. Det var dom inte alls. Och därmed antar man sedan att detta var en ond USA-konspiration att få ekonomin att bli bra för USA och dålig för Chile. I själva verket var det enda som skedde att dom ekonomer som fick hand om ekonomin ville göra det som dom trodde var bäst för Chile, och tack vare sin ekonomutbildning förstod dom ekonomi fungerar bäst när den är fri. Så dom förde en ekonomisk politik som när Pinochet slutligen tappade makten 1990 var ungefär lika liberal som Ingvar Carlssons Sverige. Den ekonomiska politiken var alltså inte speciellt nyliberal. Den var bara mycket nyliberalare än Allende, men eftersom han var en hard-line socialist så är ju inte det så svårt.

Det är alltså minst lika korrekt att kalla Pinochet för socialdemokrat. Eller snarare, det är lika fel, eftersom Pinochet inte var demokrat, och både socialdemokratin och liberalismen är demokratiska ideologier. Men ändå har man med hjälp av guilt-by-association kommit fram till att Pinochet var liberal. Friedman kallade sig nyliberal -> alltså kallade sig Chicago Boys nyliberaler -> alltså var deras politik nyliberal -> alltså var Pinochet nyliberal -> alltså kallade han sig nyliberal. Inget steg i den kedjan håller ju. Det är bara missförstånd i kombination med total brist på kritiskt tänkande. Men kedjan har ett syfte, och det är därför den lever kvar. Genom att kalla Pinochet nyliberal kan man fördöma nyliberaler som en slags fascister. Och då slipper man ju bry sig om vad nyliberalism är och vad dom faktiskt tycker.

Friedman föreläste i Chile, alltså var han fascist

Det här argumentet är vanligt, men så korkat att jag rimligen inte borde behöva förklara det. Men ifall nån ifrån vänstern skulle förirra sig in här så gör jag väl det ändå: Att ditt universitet samarbetar med ett universitet i ett annat land betyder inte att du stödjer det landets regering. I synnerhet inte om det man pratar om när man föreläser i diktaturen är hur ekonomisk frihet kommer att underminera diktaturen i längden. Jag vet inte om Friedman har rätt i att ekonomisk frihet underminerar diktatur i längden. Jag är inte övertygad. Men att hålla en föreläsning som säger ”om ni har min ekonomiska politik kommer Pinochet att åka ut fortare än om ni har socialism” kan knappast sägas vara att stödja Pinochet.

Jag förhoppningsvis skall jag prata på en konferens i Chicago i vår. Betyder det att jag stödjer George Bush? Näpp. Och precis lika lite innebär Friedmans konfereransbesök i Chile att han stödde Pinochet.

Friedman agerade rådgivare åt Pinochet

Det här är såklart inte heller sant, åtminstone inte med en rimlig definition av rådgivare. Friedman hade aldrig någon som helst position som rådgivare åt Pinochet, och fick aldrig betalt för detta eller något liknande. Han hade åsikter, och han publicerade dom, ja. Med den definitionen har jag varit rådgivare åt både Castro och Sarkozy, såväl som Persson och Reinfeldt.
Men då hörs ropen att Pinochet minsann frågade efter Friedmans åsikter om Chiles ekonomi, den gång dom träffades. Och det gjorde han ju. Om man träffar en ledande nationalekonom, vore det inte nästan otrevligt att inte fråga efter hans åsikter? Friedman svarade med ett brev där han förklarar att hans kunskap om Chile är för begränsad för att vara omfattande eller detaljerad, och kommer sedan med åtta korta förslag. Pinochet tackade för det intressanta brevet och sa att det var ungefär vad dom redan hade kommit fram till.

Inte mycket till rådgivning där heller, med andra ord.

Och attackerna mot Friedman, och försöken att hävda att han på nåt vis var ansvarig för Chiles ekonomiska politik började tidigt. En av dom första attackerna var André Gunder Franks öppna brev till Friedman, där Frank anklagar Friedman för att stödja ett folkmord i Chile. Folkmordet, enligt Frank, var att folk var så fattiga nu så att dom dog.

Men brevet är skrivet 24:e februari 1975. Det är bara ett och ett halvt år efter att Pinochet har tagit makten i Chile, och innan hans ekonomiska politik har haft chansen att verka. Den ökade fattigdom Frank ser i Chile beror nästan uteslutande på Allendes dåliga socialistiska ekonomiska politik i kombination med den starka negativa effekt en statskupp har på ekonomin. Ja, statskupper är kasst för ekonomin. Statskupper är INTE nyliberala. Kom ihåg det. Dessutom införde man massa andra oliberala saker, som utegångsförbud på nätterna, vilket ju är katastrofalt för stora delar av ekonomin, vilket Frank också påpekar.

Det andra problemet med Franks brev är att han aldrig förklarar vad det har med Friedman att göra. Brevet är en lång lista på problem i Chile som har blivit värre efter statskuppen. Men ingenstans förklaras vad det har med Friedman att göra. Friedmans påstådda ”rådgivning” till Pinochet skedde den 21:a april 1975, efter Franks öppna brev alltså, så det kan ju inte vara därför han adresserar brevet till Friedman. All koppling verkar vara att ekonomerna i Pinochets regering inte vill förstatliga allt och inte vill ha planekonomi, och Friedman inte heller vi ha det, så därför måste då tydligen Friedman tycka att det är bra att det mördas mer och och att priset på bröd har gått upp i Chile. Ren guilt-by-association, alltså.

Och det här är dom argument som finns. Guilt-by-association, för eftersom en diktators ekonomer var nyliberaler, alltså är alla nyliberaler fascister, enligt vänsterns logik. Djupare än så är inte argumenten om man petar lite på dom.


Andra bloggar om: , , , ,

Demokrater vänster om Centern – 2007-12-02

Sedan Jörgen Modin efterlyste kritik mot Chomsky och Pinter för snart två år sedan har jag haft en liten informell lista på politiska aktiva människor vänster om centern som har yttrat kritik mot vänsterdiktatorer och därmed visat att dom sätter demokrati före grupptillhörighet.

Idag utökar jag den listan rejält. Med hela en tredjedel faktiskt. För idag fick jag reda på en till, Daniel Mathisen. Och jag fick tidigare i veckan påpekat att jag hade glömt Staffan Skott. Så idag utökar jag listan med två från sex till åtta.

Listan är fortfarande inte imponerande. Det är värt att notera att det inte finns en enda person från vänsterpartiet med på listan. Däremot har många av dom upprepade gånger försvarat Castro. Så demokratiska är det partiet.


Andra bloggar om: , , ,

Vill ni verka korkade?

Eftersom s-info blockerar dynamiska IP-adresser, så kan inte jag kommentera där. Jag tror jag har bett dom avblockera min IP-adress minst 6-7 ggr nu, och det har dom gjort också, men nästa gång min internetkoppling går ner så får jag en ny IP-adress. Jag har tröttnat. Så n svarar jag här istället. Hallå S-info! Skaffa ett vettigt spam-skydd istället!

Joakim Jonsson refererar till en undersökning som argumenterar för offentlig välfärd. Väl så. Men sen kommer det här:

”Något som de PR-mässigt skickliga moderaterna inte tycks förstå, då de istället genom att försämra A-kassan och differentiera avgiften öppnar upp för ineffektiva privata alternativ. Men som sagt vad. Det kan vi sätta stopp för i valet år 2010, då Sverige kan få en ny sosseregering.”

Nej, Joakim, Moderaterna är katastrofalt dåliga på PR. Vilket om inte annat visas av att din representation av deras politik är totalt felaktig. Det studien ovan argumenterar för är att ja, vi behöver ha en gemensam offentlig välfärd. Vilket också moderaterna anser.

Du slåss med väderkvarnar, precis som resten av sossarna. Och det beror på att S verkligen är bra på PR. Dom har fått stora delar av Sveriges befolkning, och varenda sosse, att tro att moderaterna är fanatiska nyliberaler som vill avskaffa den offentliga välfärden, och att folkpartiet är galna rasister som vill minska invandringen, när det i själva verket är precis tvärtom.

Det här är en uppmaning till både Joakim och alla andra, och framför allt alla sossar: Kan ni snälla ta reda på var dom andra politiska grupperna faktiskt tycker och vill, innan ni uttalar er om det? Pliiiis?

Sluta slåss med värderkvarnar. Det är jävligt irriterande, faktiskt, och det får er alla att se fantastiskt korkade ut. Vill ni verka korkade?


Andra bloggar om: , ,