Raderade kommentarer 6: Dagens Konflikt. Igen. Och igen. Och igen. Och…

Dagens konflikt har satt i system att radera sakliga kommentarer man inte kan svara på. Jag råkade som sagt ut för det när jag visade att Jesper Nilsson hade fel om vad Marx sa om arbetarnas lönerutveckling. Ni kan se det  raderade svaret, som givetvis är helt sakligt och inte det minsta otrevligt. Petter Nilsson anser sig uppenbarligen smartare och kunnigare än Jesper, och försökte sig dock på ett svar, i en otrevlig och överlägsen ton. Tyvärr hade han också fel. Tre fel faktiskt. Men mitt svar blev naturligtvis också raderat. Här är svaret i sin helhet:

Petter menar att Marx bara pratar om den industriella reservarmén här. Men för det första spelar det ingen roll, eftersom inte lägstalönerna har sjunkit heller. Dom har också ökat. Så även med den tolkningen har Marx fel.

För det andra säger Marx klart och tydligt:
“Ackumulationen av rikedom vid den ena polen betyder alltså ackumulation av elände, arbetsbörda, slaveri, okunnighet, brutalisering och moralisk degradering vid motpolen, d.v.s. för den klass, som gör kapital av sin egen produkt.”

Den klass, som gör kapital av sin egen produkt. Det är arbetarklassen det.

För det tredje: Som stöd för sitt påstående citerar Petter Marx. I citate säger Marx “a minority of the working classes got their real wages somewhat advanced”. En minoritet, alltså. Vidare säger han “Everywhere the great mass of the working classes were sinking down to a lower depth”. Med andra ord är det inte alls bara den “industriella reservarmén”, utan det stora massan av arbetare som skall se sina reallöner sjunka.

Så 1: Även med Petters tolkning har Marx fel. 2: Petters tolkning stämmer inte. 3: Det citat Petter tar upp som stöd för sin tolkning motsäger hans tolkning.

Jag har fortfarande inte fått nåt svar på detta, inte ens i överlägsen och otrevlig ton. Det kan bara betyda att dom inte har nåt svar. Jag har givetvis skrivit lite andra svar också, till vad andra skriver, men det blir också raderat, så länge jag är trevlig och saklig. Jag prövade om dom skulle släppa igenom dumheter, och svarade på Petters påståenden om att jag är ett troll med att jag inte alls är det, utan att jag är en dvärg. Det har inte blivit raderat.

Och om ni tillhändelsevis skulle tro att det här inlägget är det enda exemplet så har ni fel. Petter har skrivit ett inlägg om ekonomi. Jag skrev några svar där, och fick svar av Petter. Men två gånger har jag svarat det som nu står sist, och två gånger har svaret blivit raderat. Jag skrev lite olika dom olika gångerna, och sparade det inte. Så här kommer ett tredje svar:

Men som sagt, kriserna är inget problem om man har ett bra skyddsnät, och det har vi ju. I synnerhet inte när dom flesta kriser orsakas av korkade regleringar, och fler regleringar bara kommer leda till fler kriser.

Och visst är det tråkigt med kriser, och visst är det en del av kapitalismen. Men socialism leder ju till en permanent kris och en permanent fattigdom. Så frågan måste ju ändå vara varför du föredrar stor fattigdom i en permanent kris mot tillfälliga kriser utan egentlig fattigdom, tack vare skyddsnäten.

Kapitalismen har kriser. Det innebär inte en kris för kapitalismen.

Jag har postat det hos Dagens Konflikt också. Räkna inte med att det dyker upp.


Andra bloggar om: , , , ,

Med politiken vid ratten kör vi i diket.

Katrine Kielos hävdar att politiken måst sätta sig vid ratten. Det är fel av flera anledningar. Den minst allvarliga men mest symptomatiska är själva formuleringen. Hon säger att ”politiken” skall sätta sig vad ratten, men ”politiken” kan givetvis inte göra nånting. Varje gång hon säger ”politiken” så menar hon ju ”politikerna”. Och ”sätta sig vid ratten” är ju bara en omformulering av skaffa sig mer makt. Det hon alltså säger i artikeln är att politiker måste ta sig mer makt. Men hon formulerar det på ett mindre direkt sätt som är ägnat åt att få det att låta mindre dåligt än vad det är.

Och det är klart Katrine Kielos säger just det. För Katrine Kieolos är politiker. Och skaffa makt är vad politiker är bra på. Det är deras jobb, kan man säga. Det är en vanlig myt att politikers jobb är att styra och bestämma, och att dom politiker som kommer till makten är dom dom är bra på att bestämma. Men det är komplett fel. Dom politiker som kommer till makten är dom som är bra på att skaffa sig makt, inget annat. Politiker är inte ett dugg bättre på att bestämma än människor i allmänhet, för politiker är människor i allmänhet och är framvalda av människor i allmänhet.

Men det finns en stor skillnad: Politiker är sällan väldigt insatta i det dom bestämmer om. Det beror på att politiker måste bestämma om så många olika saker. Resultatet är att politiker oftast bestämmer det utredare och tjänstemän säger till dom att bestämma. Och vad det är bestäms lika ofta av interna politiska strider som av vad som faktiskt är bäst. Och resultatet av detta är något som förvånar många: Trots att politiker är lika smarta som folk i allmänhet, så tar dom oftare dåliga beslut än folk i allmänhet. Dessutom gäller politiska beslut för alla, vilket innebär att man måste ta samma beslut för alla. Något som sällan är sant i andra fall. Det här gör möjligheten till att man anpassar beslutet efter omständighererna mindre, vilket ytterligare gör det politiska beslutet lite sämre. Och den tredje anledningen till att politiska beslut är sämre är att dom aldrig kan vara baserade på lika bra information som privata beslut, eftersom politiker inte beslutar om sig själva, utan om andra som dom inte känner lika väl som man känner sig själv.

Slutsatsen av det här är oundviklig: Politiker skall bara besluta om sådana saker där besluten måste vara samma för alla. Alla andra beslut skall tas av dom som påverkas, inte av politiker, av den enkla anledingen att politikerna oftare kommer ta fel beslut.

Nej, varken politiken eller politiker skall sätta sig vid ratten. Katrine Kieolos tycker att hon skall bestämma för att hon likt dom flesta politiker inbillar sig att hon och andra politiker är bättre på det än andra. Det är hon inte. En liten hint om att hon har fel i frågan är att hon ju faktiskt inte är överens med alliansen i massa frågor. Hur kan hon inbilla sig att politiker bör bestämma när dom inte ens kan vara överens om vad man skall bestämma?

Politiker skall inte vara vid makten. DU skall va president. Över ditt liv.


Andra bloggar om: , , , , , ,

Inget svar på tal

Jag får ofta höra att jag inte lyssnar på motargument. Jag menar att det inte finns motargument att lyssna på. Vem har rätt? Tja, låt oss se.

1. Jag frågade varför Chavez är bra. Motargumenten känner vi ju alla till, men vilka är argumenten för Chavez? Ja, det kan man fortsätta att fråga sig, ety det kom inte ett enda argument för Chavez.

Och om ni tillnärmelsevis skulle misstänka att avsaknaden av argument beror på att inga Chavez-vännet har sett länken, så är det så att den här posten var högt på intressant.se, så många har sett den där, jag har till dags dator haft 249 sidvisningar (ej inräknat mina egna besök), och jag har bett fem Chavez-vänliga bloggare antingen via kommentarer eller email, att svara på frågan.

Den enda respons jag har fått är Jah Hollis ”du överdriver” och ”Dagens Chavez” som i sitt svar via mail förklarade att ”Tror man på en rättvisare värld är Chavez bra. Tror man på marknadens diktatur så SKA man ogilla Chavez.”

Ingen har hittills ens FÖRSÖKT tala om vad det är han har gjort som är bra. Slutsatsen måste vara att Chavez inte har gjort nåt bra!

2. Jag frågade hur en vettig vänsterpolitik ser ut. Den sidan har fått 234 sidvisningar. Jag har inte fått nåt direkt svar, men bloggaren Anders Svensson skrev en serie med poster om En möjlig socialism (den första redan innan mitt inlägg), där han försöker svara på frågan när det gäller den ekonomiska biten.

Jag frågade i den fjärde och sista postens kommentarer vad i hans möjliga socialism som inte är liberalt. Jag har fortfarande inte fått nåt svar. Han skyller på tidsbrist. Man kan tycka att det inte tar så lång tid att tala om vad som inte är liberalt, jämfört med alla dom långa bloggposter han skriver, men vad vet jag… 😉

Nåt svar har jag i alla fall inte fått. Slutsatsen man måste dra är att det inte finns en möjlig socialistisk politik. Det närmaste en möjlig socialism man kommer är <dramatisk paus> liberalism!

3. Jag har i upprepade debatter, i flera år, frågat efter något Marx kom på som är korrekt. Det enda svar jag fick var citatet ”Religion är opium för folket”. Någon påpekade att han hade fått det från nån annan, så det räknades inte.

Ja, det är den totala summan av svar jag har fått på den frågan. Inte ens Marxister kan tala om vad Marx hade rätt i. Slutsats: Han hade inte rätt. Om någonting.

Jag får ofta höra att jag inte lyssnar på motargument. Jag menar att det inte finns motargument att lyssna på.


Andra bloggar om: , , , , ,

Jag blir socialist.

Jag har på senare tid börjat förstå hur allt hänger ihop. Liberalism trycker faktiskt ner folk. Socialismen kan till och med förklara problemet med dark matter inom fysiken. Mer om detta kommer senare, jag håller på att skriva en bok om saken. Men tills vidare kan ni läsa Jörgen Modins sammanfattning.


Andra bloggar om: , , ,

Svar på tal

Jag välkomnar kommentarer och debatt. Men för att den skall vara meningsfull behöver man vara saklig. Och har man inga sakargument så bör man inte ge sig in i debatten alls, och man bör fundera på om man verkligen har rätt, tills man har sakargument.

Men tyvärr så brukar det inte fungera så. Många envisas att försöka ge sig in i debatten trots att dom inte har argument. Och det första dom då brukar dra till med är medvetna missförstånd, och att helt enkelt låtsas att man inte har läst texten. Som att till exempel låtsas att en text om varför socialism inte fungerar påstår sig handla om nåt helt annat.

Jag tror att det Regebro försöker sig på egentligen inte handlar om att sparka på en förment orättvis Sovjetkommunism

Eller helt enkelt bara totalt misstolka och felcitera.

När Lennart Regebro sammanfattar klass-samhället som bortsprunget eftersom alla i Sverige har tillgång “(nästan) gratis sjukvård” och gratis skolgång så tror han sig kunna bortse från klasserna.

Det nästa man drar till med är halmgubbe-argument, dvs argument när man istället för att bemöta det som sägs, målar upp en falsk representation av motståndarens ståndpunkt och angriper den, istället för att angripa den verkliga ståndpunkten.

Regebro menar alltså att eftersom hans kassa polare inte tjänar pengar på att vara kapitalister eller egna företagare så är det mer synd om dem än om arbetare och därför är alla medelklass.
[…]
Om jag går till vårdcentralen och pröjsar mina 300 pix för att träffa överläkaren så menar Regebro att det är “(nästan) gratis” och när CSN betalar ut mindre pengar än vad existensminimum är så bevisar det att jag är en medelklassunge. Hans klassbegrepp baseras alltså på …. ja vad? Inkomster i en historisk kontext? CSN är mer än vad en fiskarbonde från västkusten hade 1857 alltså är Daniel 2007 medelklass. Klassbegreppet han svänger sig med antar jag har något med inkomst, tid och plats att göra. Reallöner är förmodligen något slags kulturellt påhitt och ingen som har tillgång till video kan vara fattig.
[…]
Grunden i en marxistisk kritik av den politiska ekonomin är inte ägandet av företag. Om han inte förstår det så kan det möjligtvis förklara hur en del av det som skrivs blir så fel. Men att sammanfatta hela Marxs kritiska analys till att bli en fråga om äganderätt är att göra liberal nationalekonomi av Marx. Att läsa honom som en redistributör av rätter är en dålig tolking. Regebro, jag vet att du läser, du kan inte bunta ihop marxism, Marx, kommunism, Sovjet, planekonomi, Lenin, Gulag och allt annat för att sen tro du kan bryta ner din egenbundna enhet genom att springa i logiskt stringenta varv.

Efter det kommer man med guilt-by-association,

Han vill så gärna tro att han är den där effektiva egenföretagande ultrakapitalisten

och efter det, nästa nivå, guilt-by-hallucination, när man helt enkelt fantiserar ihop associationer som inte existerar.

Ny Demokrati-djävlaranamma.

Sedan brukar man börja bara förneka fakta och låtsas som om verkligheten inte existerar,

Han tänker sig ett Sverige väldigt få andra lever i.

för att sedan gå över till att klaga på debatttekniken.

När han säger:

“Grundproblemet här är socialismens fokusering på en i grunden ganska ointressant sak, nämligen om man äger en del av företaget man jobbar på eller inte”

så lägger han ju ord i socialistens mun och argumentarer, återigen som en närsynt Don Quijote, mot en motståndare han själv uppfunnit.

Och allra sist, såklart, när man inte längre klarar av att varken låtsas att man inte förstår, eller hitta på fler halmgubbeargument, när bluffen om debattekniken har blivit synad och man har tvingats erkänna att verkligheten existerar, då går man direkt på personangrepp och demonisering av motståndaren.

Menar han inte att säga att “alla [hans] egenföretagande vänner och arbetare är ihopsmetade i ett myller av medelmåttighet”. Jag tror han har tagit fel på begrepp. Vad han egentligen är ute efter är att förklara varför hans polare (och han själv?) är så djävla mentalt fattig, undernärda och kulturellt efterblivna.

Jag tror att det Regebro försöker sig på egentligen inte handlar om att sparka på en förment orättvis Sovjetkommunism utan snarare rör sig i hans, av ressentiment murkiga, träskliknande hopkok av sovjethat, liberalism och Ny Demokrati-djävlaranamma. Han vill så gärna tro att han är den där effektiva egenföretagande ultrakapitalisten men allt läsande går inte att användas för att förklara en helt annan verklighet. Och eftersom verkligheten (polarnas kassa löner, kebabsvullna magar och tonårsacne som aldrig försvinner) inte går att förena med hans idévärld uppstår en diskrepans mellan teori och praktik.

Detta är inget ovanligt. De flesta abstraheringsmodeller dras med mått av diskrepans… det vet till och med valhänta liberaler som Regebro om (han använder ofta Verkligheten som argument själv vilket blev smärtsamt tydligt i 130+ kommentarsposter på vår förra blogg) men när han nu måste försvara sin ställning känns det mest som han ställer sig på läskbackarna för att nå högre än han faktiskt är.
[…]
Eftersom annat har pockat på sin uppmärksamhet så har jag inte kunnat följa hans ideologiska utveckling i de flertaliga bloggposter som han välsignat bloggosfären med men det verkar som att han har återuppfunnit ett nytt sociologiskt klassbegrepp av sållan (sic) skådad enfaldighet.

Citaten ovan kommer från ett inlägg på bloggen Avgrunden, skriven av nån som kallas ”Bloggoswärje”, vilket av stilen är döma är Daniel. Stilen varande total avsaknad av sakargument och massa personangrepp, då. Han ber mig att svara på frågor. Jag hade gärna diskuterat saken om författaren hade kunnat tala om vad han inte håller med om i min text. Men halmgubbar, personangrepp och guilt-by-hallucination är inte argument. Det talade jag om för Daniel i vår förra debatt. Den som han säger var smärtsam. Ja, det tror jag det att den var smärtsam för honom. Det tog 130 inlägg, men i slutändan erkände dom ju också att jag hade rätt på varenda punkt. Vilket såklart inte hindrade Daniel att överösa mig med personangrepp.

Du är välkommen att diskutera här Daniel. Och jag kommer försöka besvara dina sakargument. Om du nu mot förmodan skulle ha några.

Nåja. Skall man vara ärlig så var ju inte Avgrundens text helt befriad från insikt.

Jag fattar inte vad han håller på med nu.


Andra bloggar om: , , , ,

Finns det ett alternativ till kapitalism?

Det är ofta när man diskuterar med socialister som diskussionen handlar om att dom vill ha ett alternativ till kapitalism, medan jag som liberal påpekar att socialism inte fungerar. Det är dags för att utveckla de tankegångarna lite. Först bör vi definiera vad kapitalism är, eftersom den genomsnittlige vänsterdebattörens definition av kapitalism är ”det system som ligger bakom allt ont som händer från nageltrång till svält”. Kapitalism är när privat ägande av produktionsmedel är tillåtet. En del vill inbegripa marknadsekonomi i definitionen på kapitalismen, men jag menar att det inte är nödvändigt, eftersom det i längden inte är möjligt att ha kapitalism och planekonomi, precis som det i längden inte är möjligt att ha socialism och marknadsekonomi.

Vad är socialism?

Socialismen vill avskaffa ett system som dom menar delar upp folk i klasser definierade av ägarförhållanden. Det betyder att om man äger produktionsmedel så är man kapitalist, annars är man arbetare. Produktionsmedel betyder i praktiken företag. En del socialister menar bara storföretag, men vad som är ”stort” är ju diffust.

Socialismen vill avskaffa klasserna genom att flytta ut ägandet till folket. Man vill att alla skall äga allt tillsammans, kan man säga. Det är det här som är själva essensen av socialism: Gemensamt ägande av produktionsmedlen. Det går egentligen inte att vara socialist och inte tycka det här. Ni kanske protesterar och hävdar att socialdemokrater inte vill socialisera produktionsmedlen, och det är sant. Det beror på att dom flesta socialdemokratiska partier har insett att det inte fungerar, och övergett socialismen annat än till retorik. SAP har till exempel sedan början på 80-talet varit ett rent maktkonservativt parti. Dom gör alltså det som måste göras för att dom skall få sitta kvar vid makten, och dom gör även det enbart under protest.

Nåja, tillbaka till ämnet. Det finns tre varianter av gemensamt ägande. I brist på bättre ord kallar jag dom tvångsföretagande, kapitalförbud och statssocialism.

Tvångsföretagande

Tvångsföretagande förespråkas av anarkister och syndikalister, och innebär egentligen att man förbjuder anställning. Alla som jobbar på en firma skall också vara delägare. Då uppstår det andra problem. Om jag skall bli tionde anställd i ett företag som har en miljon i kapital, skall jag du punga upp med 100.000 för att bli anställd? Skall jag få 100.000 när jag slutar? Vad händer om företaget går i konkurs? Då får jag inget alls. Och hur skall jag göra när jag går från ett företag som har lite kapital per anställd till ett som har mycket kapital? Då måste jag hitta dom pengarna nån annanstans. Och första anställningen, hur skall det gå, om man måste ha kapital för att bli anställd?

Nej, det fungerar inte. Om du inte har pengar för att bli delägare måste du ju rimligtvis ha rätt att jobba och få lön utan att vara delägare. Men har man det så har man ju dagens kapitalism, med ägare och anställda, och så är det inte socialism längre.

Dessutom tar delägare stora risker. Om företaget går dåligt har man ingen inkomst. Alla vill inte ta den risken. Jag tycker det är bra om nån annan tar den risken åt mig, och istället ger mig en stadig inkomst varje månad. Så får man inte göra enligt syndikalister.

Kapitalförbud

Den andra varianten är då att ingen får komma åt företagets kapital. Man betalar inte i nåt när man blir anställd, och man får inte ut nåt när man slutar. Ingen är ägare och alla anställda egentligen. Alltså får man inte ut nåt av att öka företagets kapital, för det är pengar slängda i sjön om man slutar på företaget. Ingen äger kapitalet eller företaget. Företag kommer då inte investera. Det verkar ju dumt. Och om ingen äger kapitalet, vem ställer upp med kapitalet när man startar företaget? Ingen, givetvis. Om jag satsar pengar i ett företag så kan jag ju isåfall aldrig få tillbaka dom. Då kommer jag givetvis inte satsa nåt. Vilket innebär att man inte startar mycket nya företag, och ekonomin kollapsar. Ingen bra idé.

Statssocialism

Ett tredje alternativ innebär att staten skall äga alla företag. På det viset äger ju alla lika mycket. Notera hur detta går stick i stäv med avskaffandet av staten (vilket är varför dom delar av vänstern som förespråkar tvångsföretagande eller kapitalförbud ofta i stället kallar det statskapitalism). Men statssocialism har prövats på många ställen, och det fungerar dåligt. Det beror på att företagen inte längre drivs för att vara effektiva. Med privatägda företag är ägarna och ledningen intresserade av att företaget går bra, för dom tjänar på det. Med statliga företag tjänar dom som bestämmer inte på att företaget går bra, för vinst går bara direkt till statskassan, och därför bryr sig ingen längre om att få företaget att gå bra. Istället blir intresset för företagsledningen (för en ledning måste man fortfarande ha av rent organisatoriska skäl) bara att öka sin egen makt, och möjligen att försöka lura företaget på pengar. Det är inte bra för nån, utom ledningen såklart.

Väljarna i sin tur, som skall styra upp det här, sitter allt för långt borta från informationen för att kunna att vettiga beslut. Helt plötsligt skall du bestämma vem som skall bestämma vem som skall bestämma vem som skall bestämma vem som skall bestämma vilka pennor man skall köpa in på Telia. Varför skall du bestämma det? Vad är det för nytta? Om det här sköts ineffektivt, till exempel genom att inköparen köper pennor från sin svåger till överpris, då är det DU som på nåt vis först skall få reda på det här, och sedan se till att ändra på det. Hur skall det gå till? Skall du rösta på ett nytt parti i riksdagen för att Svenne på Telia köper pennor av sin svåger? Centraliseringen är löjligt ineffektiv.

Statssocialismens planekonomi

Med tvångsföretagande och kapitalförbud kan man fortfarande i teorin ha marknadsekonomi, alltså att priserna sätts av tillgång och efterfrågan. Men det innebär också att ett företag som inte drivs bra kommer gå i konkurs för att dom inte går med vinst. Företagen bestämmer i dom här fallen fortfarande själva vem som skall anställas och vem som skall sparkas. Det kommer finnas arbetslöshet precis som idag. Dom som jobbar på ett företag som går bra kommer tjäna massa pengar och dom andra lite. Har man då egentligen åstadkommit den ekonomiska likhet som man efterfrågar? Nej. Tvångsföretagande och kapitalförbud är jämlikhet enbart på papperet, baserat på det felaktiga antagandet att ojämlikhet sitter i vad man äger.

Dom som förespråkar statssocialism menar att statssocialismen och den medföljande planekonomin är en lösning på detta. Där sätts priser av staten, och staten bestämmer vem som skall sparkas, dvs ingen alls. Resultatet är återigen en grov ineffektivitet, den här gången gjord värre av att staten bestämmer vad som skall tillverkas och till vilket pris det skall säljas, helt oberoende av hur mycket folk vill betala och hur många som behövs. Istället för en effektiv privat marknad där varje aktör själv tar beslut efter tillgänglig information så blir priser och tillverkning satt politiskt, med otillräcklig information, och ofta med svågerpolitik och liknande.

Sammanfattning

Som vi ser fungerar helt enkelt avskaffandet av kapitalismen dåligt. Den enda ens avlägset praktiska möjligheten att avskaffa kapitalismen är statssocialismen med sin planekonomi, och då får vi betala med en kraftig ineffektivitet och fattigdom som följd. Både Sovjet, Kina och Nordkorea har genomlidit massvält som ett resultat av försök med statssocialism.

Anti-kapitalister blir arga när man säger detta, för dom inbillar sig att det innebär att vi då är dömda att leva kvar i ett klassamhälle. Men så är det såklart inte. Grundproblemet här är socialismens fokusering på en i grunden ganska ointressant sak, nämligen om man äger en del av företaget man jobbar på eller inte. På 1800-talet, när Marx utvecklade sina teorier, så var det stora skillnader i liv mellan företagsägarna och anställda. För att bli företagare och bli rik, krävdes det utbildning, och för att få utbildning krävdes det att man var rik. Samhället hade klasser och klassklyftor som det var i det närmaste omöjligt att ta sig över.

Men så är det inte längre. Idag har vi gratis utbildning upp till och med gymnasienivå, och studielån för högskolan. Vi har (nästan) gratis sjukvård för alla. Jag känner några företagare som har lyckats bra, och som lever ett gott liv. Men dom allra flesta företagare jag känner har inte ett dugg mer pengar än nån arbetare, och oftast betydligt mindre. Det finns inte längre några tydliga klasser, istället är alla ihopsmetade i en stor medelklass. Vi har helt enkelt infört det klasslösa samhället. Detta helt utan att avskaffa kapitalismen.

Klasserna är baserade inte i ägande, utan i rättigheter, utbildning och möjligheter. Det är dom vi skall fördela lika till alla, inte pengar.

Andra bloggar om: , , , , ,