Raderade kommentarer 5: Dagens konflikt

Att radera kommentarer som visar att man har fel är standard på vänsterbloggar. Den här gången är det bloggen Dagens Konflikt som sysslar med det. Jesper ”rättar” mig när jag i kommentarerna säger att Marx hävdade att lönerna skulle sjunka under kapitalismen. Han påstår istället att Marx ”skrev att lönerna skulle sjunka i relation till profiten”. Men se. han sa faktiskt att reallönerna skulle sjunka. Jag citerade relevant bit ur Kapitalet:

Därav följer, att i samma utsträckning som kapitalets ackumulation påskyndas, måste arbetarnas villkor ständigt försämras, antingen arbetslönen är hög eller låg. Den lag, som ständigt upprätthåller jämvikten mellan den relativa överbefolkningen eller industrins reservarmé och ackumulationens omfång och kraft, smider slutligen arbetaren fastare vid kapitalet, än Hefaistos förmådde smida fast Prometeus vid klippan. Den medför en ackumulation av elände, som motsvarar ackumulationen av kapital. Ackumulationen av rikedom vid den ena polen betyder alltså ackumulation av elände, arbetsbörda, slaveri, okunnighet, brutalisering och moralisk degradering vid motpolen, d.v.s. för den klass, som gör kapital av sin egen produkt.

Inget snack om relativitet här inte. Livet skall för arbetarklassen bli sämre och sämre under kapitalismen. Istället har det blivit bättre och bättre. Karl Marx hade här, precis som i alla andra viktiga slutsatser han drog, fullständigt fel.

Men se, detta citat gillar inte Dagens Konflikt, utan raderar. Även förfrågningar om varför dom raderar detta citat om Marx raderas. Som vanligt inom vänstern: All kritik skall tystas.


Andra bloggar om: , , , , ,

Marx och vetenskapen: 2. Ekonomiska teorier

Nu har jag från två debattörer fått höra påståendet att ekonomi inte är vetenskap. Det innebär alltså att ekonomiska teorier inte skulle uppfylla kraven på vetenskaplighet. Men som jag förklarade i förra inlägget så är en teori vetenskaplig innebär om den är empirisk och falsifierbar. Dvs den skall basera sig på observationer och förklara dom, att den skall vara falsifierbar, dvs att det skall vara möjligt att bevisa att den är falsk. Detta innebär som sagt var inte att teorin är korrekt. För att den skall vara det skall den stämma överens med det man känner till, även det som har framkommit efter teorin formulerades, och den skall vara konsekvent och inte säga emot sig själv, och den skall dessutom förklara mer eller förklara det bättre än alternativa teorier.

Uppfyller ekonomisk teori i allmänhet, och mer specifikt, Marxistisk eller modern ekonomi dessa krav? Javisst. Både Adam Smiths, Karl Marx och Milton Friedman formulerade sina teorier utifrån vad dom observerade omkring sig. Dom försökte också alla formulera teorier som var befriade från interna motsägelser (även om man naturligtvis kan diskutera om så är fallet). Deras teorier går också utmärkt att använda för att göra ekonomiska förutsägelser. Ekonomisk teori är alltså en vetenskap, precis som alla andra vetenskaper. Eftersom den handlar om människor, och alltså är en social vetenskap är det knepigt att göra förutsägelser, för människor är komplexa varelser, men det är gäller även saker som vädret, och ingen skulle hävda att metereologi inte är en vetenskap.

Så vi kan lugnt konstatera att ekonomi är vetenskap. Och vi också konstatera att Marx teorier uppfyller kraven på vetenskaplighet. Marx gör också många väldigt tydliga ekonomiska förutägelser baserat på sina ekonomiska teorier. Den viktigaste av dessa är det som är hela kärnpunkten för Marx ekonomiska teorier, det som är själva existensberättigandet för hela det stora verket, Das Kapital:

Därav följer, att i samma utsträckning som kapitalets ackumulation påskyndas, måste arbetarnas villkor ständigt försämras, antingen arbetslönen är hög eller låg. Den lag, som ständigt upprätthåller jämvikten mellan den relativa överbefolkningen eller industrins reservarmé och ackumulationens omfång och kraft, smider slutligen arbetaren fastare vid kapitalet, än Hefaistos förmådde smida fast Prometeus vid klippan. Den medför en ackumulation av elände, som motsvarar ackumulationen av kapital. Ackumulationen av rikedom vid den ena polen betyder alltså ackumulation av elände, arbetsbörda, slaveri, okunnighet, brutalisering och moralisk degradering vid motpolen, d.v.s. för den klass, som gör kapital av sin egen produkt.

Arbetare skall alltså bli fattigare och fattigare och livet blir allt jävligare. Till slut skall det bli så jävligt och fattigt att kapitalisterna till sluta börjar utnyttjat (och tydligen slå ihjäl) varandra:

Denna expropriation fullbordas genom den kapitalistiska produktionens inre lagar, genom kapitalets centralisation. Varje segrande kapitalist slår ihjäl flera andra. Hand i hand med denna centralisation av kapitalet, eller de många kapitalisternas expropriation genom de få, utvecklas arbetsprocessens samarbetsform i ständigt växande skala. Vetenskapen får en mer och mer omfattande teknisk användning, jorden utnyttjas bättre och mera planmässigt, arbetsmedlen utformas för kollektiv användning, produktionsmedlen utnyttjas mera intensivt genom användning av nya metoder i en sammansatt arbetsprocess, olika folkslag kommer i ständigt intimare kontakter med varandra på världsmarknaden, och hela det kapitalistiska systemet internationaliseras i allt högre grad. Samtidigt med det sjunkande antalet kapitalmagnater, som har möjlighet att monopolisera och tillägna sig alla fördelarna av denna samhälleliga utveckling, ökar å andra sidan exploateringen av massorna, deras elände, slaveri och förnedring. Men även förbittringen ökar hos den ständigt växande arbetarklassen, som samtidigt skolas, sammansvetsas och organiseras genom det kapitalistiska produktionssättets egen mekanik. Kapitalmonopolet blir en boja för det produktionssätt, som har växt upp under dess eget herravälde. Produktionsmedlen centraliseras, och arbetets samhälleliga karaktär utvecklas, tills produktionsprocessen inte längre rymmes innanför det kapitalistiska skalet. Detta spränges. Den kapitalistiska äganderättens timme slår. Expropriatörerna blir själva exproprierade.

Med andra ord, till slut blir det revolution och kapitalismen krossas. Så, enligt Marx ekonomiska teorier så kommer vi att under en kapitalism se

  1. Ackumulationen av kapitalet koncentreras i all färre händer
  2. Arbetarklassen bli allt fattigare och eländigare

Det här är klart och tydligt, och det skiljer sig från andra ekonomiska teorier, som inte påstår att detta skall hända. Vi kan alltså tydligt och klart se om Marx ekonomiska teorier är bättre på att förklara dom fakta vi kan se. Om klyftorna ökar i världen så har Marx förklarat något som ingen annan kan förklara, och hans teori är alltså åtminstonde till viss del bättre än andras.

Så, ökar klyftorna mellan arbetarklass och överklass här i världen? Nej, i själva verket minskar dom. Kapitalet koncentreras inte, istället är allt fler kapitalägare genom att att fler sparar i fonder. Arbetarklassen blir inte varken fattigare, eländigare eller okunnigare. Tvärtom, faktiskt. Världens fattiga blir rikare, har bättre utbildning, och eländet minskar allmänt. Några siffror på hur ”brutal” arbetarklassen är har jag inte sett, och om dom blir allt mer moraliskt degraderade beror väl på om man är kristdemokrat eller inte. 😉

Den viktigaste av Marx förutsägelser och förklaringar om hur ekonomi fungerar har visat sig felaktig. Den ekonomiska utvecklingen går i själva verket åt det direkt motsatta hållet mot vad Marx teorier säger att det skall gå. Det är som om Newton hade gjort en teori som sa att solen snurrade runt jorden. Marx teorier klarar alltså inte av att förklara ekonomi bättre än alternativa teorier. Dom var inte bättre än dom alternativa teorierna ens 1867 när boken skrevs, och dom var dessutom mycket mer komplicerade, och alltså sämre på att förklara fakta. Och när andra och tredje bandet kom ut i slutet av 1800-talet hade redan marginalnytteteorin kommit, som klarar av att förklara allt det som arbetsvärdeteorin, även i Marx variant, hade svårt att förklara.

Marx teorier var vetenskapliga, men det var dålig vetenskap, och dom var överspelade redan innan dom var färdiga.

Marx hela syfte med sina ekonomiska teorier var att visa att arbetarna får det sämre i en kapitalism, och på det viset rationalisera en socialistisk revolution. Han ville visa att kapitalismen inte var bra. Och när man gör vetenskap med en förutfattad mening på det viset, så blir det sällan bra vetenskap. Marx var inget undantag. Hans ekonomiska teorier var fel.


Andra bloggar om: , , , , ,

Marx och vetenskapen: 1. Lite om vetenskap

Det är inte helt ovanligt i en debatt med Marxister att höra två påståenden. Dels att Marxismen är en vetenskap, dels att det inte finns rätt eller fel. Det har hänt att påståendet kommer från samma person, ibland till och med samtidigt: Att det inte finns rätt eller fel inom vetenskapen, utan att det bara finns olika sätt att beskriva samhället på, olika teorier. Det här påståendet är vanligare hos kreationister men det dyker också ibland upp hos kommunister (jag har redan tidigare tagit upp likheten mellan kreationister och kommunisters vetenskapssyn). Andra varianter av påståendet är att modern ekonomisk teori (eller evolution då) inte är fakta, utan bara en teori. Man implicerar då att när det är en teori så är det inte bevisat. Men vetenskap fungerar inte så. Jag skall försöka förklara. Jag vet att jag inte är så pedagogisk, men om jag misslyckas kan väl andra hjälpa mig i kommentarerna. 🙂

Ett faktapåstående är ett uttalande om hur nånting ligger till. Det är uttalanden av typen ”himlen är blå”, ”äpplen faller ner från träd”, ”månen är en ost”. Fakta är ett bevisligen korrekt faktapåstående. Att äpplen faller ner från träd är ett faktum. Att månen är en ost är inte ett faktum. Redan här ser vi hur påståendet att det inte finns rätt och fel inom vetenskapen ramlar sönder. Klart det finns. Det är faktiskt hela grunden för vetenskapen.

En teori är ett system av förklaringar för observerbara fakta. Exempel på dessa är Newtons gravitationsteori, Einsteins gravitationsteori, evolutionsteorin, kreationism, frenologi, neoklassisk ekonomisk teori och Marxistisk ekonomisk teori. En vetenskaplig teori är en teori som uppfyller vetenskapens krav på teorier, såsom falsifierbarhet och liknande. Kreationism är ett exempel på en ovetenskaplig teori, för den går inte att falsifiera. Påståendet att Gud skapade världen för 6000 år sedan, men skapade den så att den på alla sätt och vis tyckas vara miljarder år gammal, är inte möjligt att varken bevisa eller motbevisa. Det är alltså inte vetenskap alls.

Är en ovetenskaplig teori fel? Nej, den är bara ovetenskaplig. Dom flesta vetenskapsmän ser nog ovetenskapliga teorier som fel, men strikt sett kan dom inte vara fel. Eller rätt. Det är därför man ser dom som ovetenskapliga. Men vetenskapliga teorier, dom kan vara fel. Ett exempel på det är frenologi. Frenologin lyckades aldrig förklara några fakta, som exempel. Den är ofta nämnd som exempel på en felaktig teori.

Men det är inte alltid en fråga om helt fel. Newtons teori om gravitation förklarade massor med observerbara fakta, som varför planeterna snurrade runt solen, och varför äpplen faller nedåt, osv. Men för snart 100 år sedan kom Einstein med en teori om gravitationen. Den förklarade också dom fakta man kunde observera, men den förklarade fler fakta, och den har i efterhand visat sig vara mer korrekt när det gäller extrema fall. Newtons teori är fortfarande användbar och ger korrekta resultat när vi pratar om dom flesta saker, men inom kosmologin använder man Einsteins teorier när man räknar, för annars blir det fel.  Så det går att säga att Newton hade rätt, men Einstein hade mer rätt. Eller så kan man säga att Einstein hade fel, men Newton mer fel.

Rätt och fel finns inom vetenskap. Men det är ofta en fråga om mer rätt eller mindre rätt.

Så här ser vi kraven på en bra teori, och för att den skall vara accepterad som en korrekt och användbart teori:

  1. Den skall uppfylla vetenskapliga krav, på till exempel falsifierbarhet.
  2. Den skall förklara kända fakta.
  3. För att den skall ersätta en annan teori som också förklarar kända fakta måste den förklara fler fakta än den tidigare teorin, eller förklara dom på ett enklare sätt.

Så vad kommer Marx in i det här då? Jo, för Marx påstod att hans teorier var vetenskap. Och var dom det då? Jo, det måste man säga. Dom är falsifierbara, man kan alltså visa att dom är inkorrekta, dom anser sig förklara mer än tidigare teorier, och dom gör dessutom förutsägelser som vi kan försöka verifiera. Så Marx teorier är utmärkt vetenskapliga.

Men är dom rätt, eller fel? Och isåfall, hur mycket?  Missa inte den spännande fortsättningen. 🙂


Andra bloggar om: , , , ,

Alliansen prövar först och utvärderar sedan.

Tord Oscarsson klagar på högerpartierna. Deras metod är, enligt honom att ”Handla först. Analysera och utreda sedan.” Ja, det får jag verkligen hoppas att det är.

Det är en vanlig tro bland politiker att man kan avgöra vilken effekt ett förslag kommer att få innan man har genomfört det. Det är en i grunden farlig attityd. Det resulterar i att man först analyserar och utreder, sedan genomför förslaget, och eftersom det är analyserat och utrett, så kan man sedan glömma det, och vara nöjd med genomförandet. För man vet ju vilken effekt det kommer få, det är ju utrett.

Men samhället är en komplex och dynamisk situation som aldrig riktigt uppför sig som modellerna. Visst, man kan göra vissa grova slutledningar. Vi ser till exempel hur demokrati, fri ekonomi och ett socialt skyddsnät har lett till välfärd och jämlikhet överallt där det har införts. Vi ser också hur socialism leder till fattigdom överallt där det har prövats. Vi ser hur demokrati leder till en fredligare värld, och hur diktatur skapar instabilitet och orättvisor.

Men i detaljfrågor kan man inte avgöra speciellt mycket. Istället brukar ”analysen” handla om att hitta på och rationalisera varför man inte vill genomföra nåt, fast det verkar bra. Det här är den svenska vänsterns fel. Dom är emot alliansens förslag därför att förslagen kommer från alliansen, inte för att dom är dåliga. Dom tittar på förslagen från alliansen, och så letar dom möjliga fel, för att kunna vara emot förslagen, istället för att erkänna att det kan vara värt att pröva. Ta lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar som exempel. Hur kommer det slå? Ingen vet exakt, det är ett förlag som man tror kommer göra det enklare att komma in på arbetsmarknaden för ungdomar.  Men vänstern är rabiat negativa till detta, utan några egentliga argument. Varför det? Pröva förslaget under fem år och utvärdera sedan vad som hände, skall det vara så svårt!? Om det inte hjälpte, ta bort det!

Praktexemplet på att analysera först och genomföra sedan är Marxism. Marx gjorde en gigantisk jätteanalys av samhället, som lät bra, men har visat sig vara totalt fel i allt. Varje gång man har försökt följa hans idéer har det gått åt helvete, ofta med miljontals döda som resultat. Ändå finns det folk som litar mer på Marx föranalys än på det man kommer fram till om man tittar vad som faktiskt hände.

Ja, Alliansen handlar först och analyserar sedan. Det är det enda sättet att införa politik på. Man har en idé, man prövar om den fungerar, och sedan analyserar man vad som hände. Ingen är intelligent nog att kunna förutsätta exakt hur en reform kommer att utfalla. Ingen.


Andra bloggar om: , , ,