Marx och vetenskapen: 2. Ekonomiska teorier

Nu har jag från två debattörer fått höra påståendet att ekonomi inte är vetenskap. Det innebär alltså att ekonomiska teorier inte skulle uppfylla kraven på vetenskaplighet. Men som jag förklarade i förra inlägget så är en teori vetenskaplig innebär om den är empirisk och falsifierbar. Dvs den skall basera sig på observationer och förklara dom, att den skall vara falsifierbar, dvs att det skall vara möjligt att bevisa att den är falsk. Detta innebär som sagt var inte att teorin är korrekt. För att den skall vara det skall den stämma överens med det man känner till, även det som har framkommit efter teorin formulerades, och den skall vara konsekvent och inte säga emot sig själv, och den skall dessutom förklara mer eller förklara det bättre än alternativa teorier.

Uppfyller ekonomisk teori i allmänhet, och mer specifikt, Marxistisk eller modern ekonomi dessa krav? Javisst. Både Adam Smiths, Karl Marx och Milton Friedman formulerade sina teorier utifrån vad dom observerade omkring sig. Dom försökte också alla formulera teorier som var befriade från interna motsägelser (även om man naturligtvis kan diskutera om så är fallet). Deras teorier går också utmärkt att använda för att göra ekonomiska förutsägelser. Ekonomisk teori är alltså en vetenskap, precis som alla andra vetenskaper. Eftersom den handlar om människor, och alltså är en social vetenskap är det knepigt att göra förutsägelser, för människor är komplexa varelser, men det är gäller även saker som vädret, och ingen skulle hävda att metereologi inte är en vetenskap.

Så vi kan lugnt konstatera att ekonomi är vetenskap. Och vi också konstatera att Marx teorier uppfyller kraven på vetenskaplighet. Marx gör också många väldigt tydliga ekonomiska förutägelser baserat på sina ekonomiska teorier. Den viktigaste av dessa är det som är hela kärnpunkten för Marx ekonomiska teorier, det som är själva existensberättigandet för hela det stora verket, Das Kapital:

Därav följer, att i samma utsträckning som kapitalets ackumulation påskyndas, måste arbetarnas villkor ständigt försämras, antingen arbetslönen är hög eller låg. Den lag, som ständigt upprätthåller jämvikten mellan den relativa överbefolkningen eller industrins reservarmé och ackumulationens omfång och kraft, smider slutligen arbetaren fastare vid kapitalet, än Hefaistos förmådde smida fast Prometeus vid klippan. Den medför en ackumulation av elände, som motsvarar ackumulationen av kapital. Ackumulationen av rikedom vid den ena polen betyder alltså ackumulation av elände, arbetsbörda, slaveri, okunnighet, brutalisering och moralisk degradering vid motpolen, d.v.s. för den klass, som gör kapital av sin egen produkt.

Arbetare skall alltså bli fattigare och fattigare och livet blir allt jävligare. Till slut skall det bli så jävligt och fattigt att kapitalisterna till sluta börjar utnyttjat (och tydligen slå ihjäl) varandra:

Denna expropriation fullbordas genom den kapitalistiska produktionens inre lagar, genom kapitalets centralisation. Varje segrande kapitalist slår ihjäl flera andra. Hand i hand med denna centralisation av kapitalet, eller de många kapitalisternas expropriation genom de få, utvecklas arbetsprocessens samarbetsform i ständigt växande skala. Vetenskapen får en mer och mer omfattande teknisk användning, jorden utnyttjas bättre och mera planmässigt, arbetsmedlen utformas för kollektiv användning, produktionsmedlen utnyttjas mera intensivt genom användning av nya metoder i en sammansatt arbetsprocess, olika folkslag kommer i ständigt intimare kontakter med varandra på världsmarknaden, och hela det kapitalistiska systemet internationaliseras i allt högre grad. Samtidigt med det sjunkande antalet kapitalmagnater, som har möjlighet att monopolisera och tillägna sig alla fördelarna av denna samhälleliga utveckling, ökar å andra sidan exploateringen av massorna, deras elände, slaveri och förnedring. Men även förbittringen ökar hos den ständigt växande arbetarklassen, som samtidigt skolas, sammansvetsas och organiseras genom det kapitalistiska produktionssättets egen mekanik. Kapitalmonopolet blir en boja för det produktionssätt, som har växt upp under dess eget herravälde. Produktionsmedlen centraliseras, och arbetets samhälleliga karaktär utvecklas, tills produktionsprocessen inte längre rymmes innanför det kapitalistiska skalet. Detta spränges. Den kapitalistiska äganderättens timme slår. Expropriatörerna blir själva exproprierade.

Med andra ord, till slut blir det revolution och kapitalismen krossas. Så, enligt Marx ekonomiska teorier så kommer vi att under en kapitalism se

  1. Ackumulationen av kapitalet koncentreras i all färre händer
  2. Arbetarklassen bli allt fattigare och eländigare

Det här är klart och tydligt, och det skiljer sig från andra ekonomiska teorier, som inte påstår att detta skall hända. Vi kan alltså tydligt och klart se om Marx ekonomiska teorier är bättre på att förklara dom fakta vi kan se. Om klyftorna ökar i världen så har Marx förklarat något som ingen annan kan förklara, och hans teori är alltså åtminstonde till viss del bättre än andras.

Så, ökar klyftorna mellan arbetarklass och överklass här i världen? Nej, i själva verket minskar dom. Kapitalet koncentreras inte, istället är allt fler kapitalägare genom att att fler sparar i fonder. Arbetarklassen blir inte varken fattigare, eländigare eller okunnigare. Tvärtom, faktiskt. Världens fattiga blir rikare, har bättre utbildning, och eländet minskar allmänt. Några siffror på hur ”brutal” arbetarklassen är har jag inte sett, och om dom blir allt mer moraliskt degraderade beror väl på om man är kristdemokrat eller inte. 😉

Den viktigaste av Marx förutsägelser och förklaringar om hur ekonomi fungerar har visat sig felaktig. Den ekonomiska utvecklingen går i själva verket åt det direkt motsatta hållet mot vad Marx teorier säger att det skall gå. Det är som om Newton hade gjort en teori som sa att solen snurrade runt jorden. Marx teorier klarar alltså inte av att förklara ekonomi bättre än alternativa teorier. Dom var inte bättre än dom alternativa teorierna ens 1867 när boken skrevs, och dom var dessutom mycket mer komplicerade, och alltså sämre på att förklara fakta. Och när andra och tredje bandet kom ut i slutet av 1800-talet hade redan marginalnytteteorin kommit, som klarar av att förklara allt det som arbetsvärdeteorin, även i Marx variant, hade svårt att förklara.

Marx teorier var vetenskapliga, men det var dålig vetenskap, och dom var överspelade redan innan dom var färdiga.

Marx hela syfte med sina ekonomiska teorier var att visa att arbetarna får det sämre i en kapitalism, och på det viset rationalisera en socialistisk revolution. Han ville visa att kapitalismen inte var bra. Och när man gör vetenskap med en förutfattad mening på det viset, så blir det sällan bra vetenskap. Marx var inget undantag. Hans ekonomiska teorier var fel.


Andra bloggar om: , , , , ,

Marx och vetenskapen: 1. Lite om vetenskap

Det är inte helt ovanligt i en debatt med Marxister att höra två påståenden. Dels att Marxismen är en vetenskap, dels att det inte finns rätt eller fel. Det har hänt att påståendet kommer från samma person, ibland till och med samtidigt: Att det inte finns rätt eller fel inom vetenskapen, utan att det bara finns olika sätt att beskriva samhället på, olika teorier. Det här påståendet är vanligare hos kreationister men det dyker också ibland upp hos kommunister (jag har redan tidigare tagit upp likheten mellan kreationister och kommunisters vetenskapssyn). Andra varianter av påståendet är att modern ekonomisk teori (eller evolution då) inte är fakta, utan bara en teori. Man implicerar då att när det är en teori så är det inte bevisat. Men vetenskap fungerar inte så. Jag skall försöka förklara. Jag vet att jag inte är så pedagogisk, men om jag misslyckas kan väl andra hjälpa mig i kommentarerna. 🙂

Ett faktapåstående är ett uttalande om hur nånting ligger till. Det är uttalanden av typen ”himlen är blå”, ”äpplen faller ner från träd”, ”månen är en ost”. Fakta är ett bevisligen korrekt faktapåstående. Att äpplen faller ner från träd är ett faktum. Att månen är en ost är inte ett faktum. Redan här ser vi hur påståendet att det inte finns rätt och fel inom vetenskapen ramlar sönder. Klart det finns. Det är faktiskt hela grunden för vetenskapen.

En teori är ett system av förklaringar för observerbara fakta. Exempel på dessa är Newtons gravitationsteori, Einsteins gravitationsteori, evolutionsteorin, kreationism, frenologi, neoklassisk ekonomisk teori och Marxistisk ekonomisk teori. En vetenskaplig teori är en teori som uppfyller vetenskapens krav på teorier, såsom falsifierbarhet och liknande. Kreationism är ett exempel på en ovetenskaplig teori, för den går inte att falsifiera. Påståendet att Gud skapade världen för 6000 år sedan, men skapade den så att den på alla sätt och vis tyckas vara miljarder år gammal, är inte möjligt att varken bevisa eller motbevisa. Det är alltså inte vetenskap alls.

Är en ovetenskaplig teori fel? Nej, den är bara ovetenskaplig. Dom flesta vetenskapsmän ser nog ovetenskapliga teorier som fel, men strikt sett kan dom inte vara fel. Eller rätt. Det är därför man ser dom som ovetenskapliga. Men vetenskapliga teorier, dom kan vara fel. Ett exempel på det är frenologi. Frenologin lyckades aldrig förklara några fakta, som exempel. Den är ofta nämnd som exempel på en felaktig teori.

Men det är inte alltid en fråga om helt fel. Newtons teori om gravitation förklarade massor med observerbara fakta, som varför planeterna snurrade runt solen, och varför äpplen faller nedåt, osv. Men för snart 100 år sedan kom Einstein med en teori om gravitationen. Den förklarade också dom fakta man kunde observera, men den förklarade fler fakta, och den har i efterhand visat sig vara mer korrekt när det gäller extrema fall. Newtons teori är fortfarande användbar och ger korrekta resultat när vi pratar om dom flesta saker, men inom kosmologin använder man Einsteins teorier när man räknar, för annars blir det fel.  Så det går att säga att Newton hade rätt, men Einstein hade mer rätt. Eller så kan man säga att Einstein hade fel, men Newton mer fel.

Rätt och fel finns inom vetenskap. Men det är ofta en fråga om mer rätt eller mindre rätt.

Så här ser vi kraven på en bra teori, och för att den skall vara accepterad som en korrekt och användbart teori:

  1. Den skall uppfylla vetenskapliga krav, på till exempel falsifierbarhet.
  2. Den skall förklara kända fakta.
  3. För att den skall ersätta en annan teori som också förklarar kända fakta måste den förklara fler fakta än den tidigare teorin, eller förklara dom på ett enklare sätt.

Så vad kommer Marx in i det här då? Jo, för Marx påstod att hans teorier var vetenskap. Och var dom det då? Jo, det måste man säga. Dom är falsifierbara, man kan alltså visa att dom är inkorrekta, dom anser sig förklara mer än tidigare teorier, och dom gör dessutom förutsägelser som vi kan försöka verifiera. Så Marx teorier är utmärkt vetenskapliga.

Men är dom rätt, eller fel? Och isåfall, hur mycket?  Missa inte den spännande fortsättningen. 🙂


Andra bloggar om: , , , ,

Inget svar på tal

Jag får ofta höra att jag inte lyssnar på motargument. Jag menar att det inte finns motargument att lyssna på. Vem har rätt? Tja, låt oss se.

1. Jag frågade varför Chavez är bra. Motargumenten känner vi ju alla till, men vilka är argumenten för Chavez? Ja, det kan man fortsätta att fråga sig, ety det kom inte ett enda argument för Chavez.

Och om ni tillnärmelsevis skulle misstänka att avsaknaden av argument beror på att inga Chavez-vännet har sett länken, så är det så att den här posten var högt på intressant.se, så många har sett den där, jag har till dags dator haft 249 sidvisningar (ej inräknat mina egna besök), och jag har bett fem Chavez-vänliga bloggare antingen via kommentarer eller email, att svara på frågan.

Den enda respons jag har fått är Jah Hollis ”du överdriver” och ”Dagens Chavez” som i sitt svar via mail förklarade att ”Tror man på en rättvisare värld är Chavez bra. Tror man på marknadens diktatur så SKA man ogilla Chavez.”

Ingen har hittills ens FÖRSÖKT tala om vad det är han har gjort som är bra. Slutsatsen måste vara att Chavez inte har gjort nåt bra!

2. Jag frågade hur en vettig vänsterpolitik ser ut. Den sidan har fått 234 sidvisningar. Jag har inte fått nåt direkt svar, men bloggaren Anders Svensson skrev en serie med poster om En möjlig socialism (den första redan innan mitt inlägg), där han försöker svara på frågan när det gäller den ekonomiska biten.

Jag frågade i den fjärde och sista postens kommentarer vad i hans möjliga socialism som inte är liberalt. Jag har fortfarande inte fått nåt svar. Han skyller på tidsbrist. Man kan tycka att det inte tar så lång tid att tala om vad som inte är liberalt, jämfört med alla dom långa bloggposter han skriver, men vad vet jag… 😉

Nåt svar har jag i alla fall inte fått. Slutsatsen man måste dra är att det inte finns en möjlig socialistisk politik. Det närmaste en möjlig socialism man kommer är <dramatisk paus> liberalism!

3. Jag har i upprepade debatter, i flera år, frågat efter något Marx kom på som är korrekt. Det enda svar jag fick var citatet ”Religion är opium för folket”. Någon påpekade att han hade fått det från nån annan, så det räknades inte.

Ja, det är den totala summan av svar jag har fått på den frågan. Inte ens Marxister kan tala om vad Marx hade rätt i. Slutsats: Han hade inte rätt. Om någonting.

Jag får ofta höra att jag inte lyssnar på motargument. Jag menar att det inte finns motargument att lyssna på.


Andra bloggar om: , , , , ,

Tre frågor från Dennis: 2. Om klasser och marxism.

Fråga 1 finns här.

2. När jag läst din post, Det nya klassamhället, Arbetare och andra, fick det mig att tänka till. Där antyder du att Karl Marx ekonomiska teorier är totalt fel. Men var det inte så att på industrialiseringen utnyttjades arbetarna av deras arbetsgivare. Vid denna tid fanns inga regler eller fackföreningar med inflytande, därför kunde arbetsgivarna utnyttja arbetarna. Och det var just dessa två faktorer som gjorde att utnyttjandet försvann.

Denna tolkning må vara fel, men min källa av tolkningen jag har fått är från vår Historia kurs A och Samhäll kurs A. Om min tolkning nu stämmer, vad säger då att denna utveckling mot utnyttjning av arbetarna inte kommer ske i dagens samhälle? Generellt så har nästan alla studenter denna uppfattning, att arbetsmarknaden skulle spåra ut utan regler och begränsningar. Därför är jag väldigt intresserad av dina argument till att arbetsmarknaden INTE spårar ut vid totalt fri marknad.

Det är en svår fråga om arbetarna ”utnyttjades” eller inte. Marx ville hävda det, men för att kunna hävda det skapade han en mycket komplex ekonomisk teori som har visat sig vara helt felaktig. Kort sagt går hans teori ut på att alla produkter har ett objektivt värde, att det värdet är värdet på arbetet som lades ner i produkten, samt att kapitalister inte betalar arbetarna hela det värdet, och därmed utnyttjar dom genom att stjäla en del av värdet för varan. Men allt detta är helt fel. Produkter har inget objektivt värde. Det har inte arbete heller. Och antagandet att kapitalisten stjäl en del av värdet utgår från att kapitalisten inte utför nåt av värde, vilket också är uppenbart fel (för om dom inte gjorde nåt av värde, varför han dom inte blivit bortkonkurrerade av säg, kollektivt ägda företag?)

Vad som är helt klart är att vi på 1800-talet hade ett klassamhälle. Men Marx försökte skylla klassamhället på kapitalismen, och hittade på sina ekonomiska och politiska teorier just i det syftet. Men han hade fel. Klassamhället kommer inte av kapitalism. Klassamhället uppstår när samhällsstrukturen har ärftliga rättigheter inbyggda. Dessa ärftliga rättigheter kan uppstå på två sätt. Det ena sättet, och det vanligaste, är att staten delar ut ärftliga rättigheter till vissa grupper. Adeln är ett typiskt exempel på detta. Ofta har adeln haft monopol på välbetalda statliga jobb, till exempel. Det andra sättet är när samhället kräver pengar för att man skall kunna tjäna pengar. Detta är betydligt mindre vanligt, men i dagens kunskapssamhälle är analfabetism ett handikapp som gör det omöjligt att tjäna pengar. Har man då inte gratis utbildning till alla, så innebär det att barn till fattiga inte kan få den utbildning man behöver för att kunna få ett vettigt jobb, och döms till vidare fattigdom.

Däremot ser jag ingen som helst anledning till att arbetsmarknaden skulle ”spåra ur” om den gjordes helt fri. Dom regler vi har i Sverige i dag gör det svårt att anställa och sparka folk. Det är en hämsko på ekonomin, och i länder som inte har sådana regler har inte arbetsmarknaden spårat ut vad jag kan se.


Andra bloggar om: , , , ,