Folkpartiet ger upp ideologin till förmån för populismen

Jag har tittat igenom Folkpartiets valanalys. Det är intressant läsning. Det intressantaste är den totala avsaknaden av ideologi. Visst, ordet ”liberal” står överallt, men man inser snabbt att med ”liberal” menar dom bara ”folkpartist”, inget annat.Man noterar dock att under partiets krisår nära 4%-strecket var det stora problemet att partiet framstod som otydligt. Men politiken har blivit tydlig över dom senaste valen, och det är ju bra. Det enda ideologiska som kommer in här är att man har övertygat Sverige om att man står för frihet.

Dom noterar också att vanligen får partiet mer röster eller färre röster över hela Sverige, men i detta valet gick man lite bakåt generellt, men starkt framåt i vissa lokala val.

Redan här ser man ju några möjliga strategier för folkpartiet. Att man skall satsa hårt på att vara tydliga framstår ju som självklart, och den slutsatsen dras också i valanalysen. Men sedan har man ett val. Skall man satsa på att ha en politik som står för det som partiet uppfattas som att stå för, vilket är frihet och samarbetsvillighet, eller skall man satsa på att göra det som lyckades i lokalvalen? För det är nämligen inte samma sak. Det lokalval fp lyckades bäst i var Landskrona där man fick runt 30%! Men för Folkpartiet i Landskrona en liberal politik? Inte alls, det är hårdare tag och mer poliser och drogtest i skolorna och ordning och reda. Det är en klassiskt konservativ ”strong-man” politik.  Det har lyckats bra, och man har också tagit röster från SD i Landskrona, sannolikt från dom som gillar den sortens politik men inte är rasister.

Tittar man dessutom på M i Landskrona verkar dom ju ha gett upp. Dom verkar inte ha nån politik alls. Och S i Landskrona verkade göra valet till en fråga om S eller fps Torkil Strandberg, och Torkil är populär så det var ju ett rätt hopplöst strategiskt val.

Så folkpartiets val bli alltså mellan Liberalism eller Landskrona-tag. Och man valde Landskrona-tag eftersom det drog flest röster. Valanalysen utgår alltså inte alls från om politiken är bra eller liberal, utan enbart efter vad som drar mest röster. Folkpartiets valanalys har som grundläggande utgångspunkt att man skall göra det som ger mest röster oavsett vad detta är.

En vettig valanalys utgår från hur man skall få röster för sin politik. Folkpartiets analys frågar sig istället hur man kan anpassa politiken för att få röster. Den enda slutsatsen man kan dra av det är att liberalismen i partiet är död. Den är så död att man utgår från att oavsett vad partiet gör, så är det liberalt. Dom tror liberalismen definieras av folkpartiet, och det innebär att folkpartiet inte längre definieras av liberalism.

Liberaldemokraterna: Äntligen ett liberalt parti

När Liberati skapades tyckte jag att det var ett bra initiativ, att skapa partier är inte lätt, det verkade som en bättre idé att försöka vrida ett påstått liberalt parti i en liberalare riktning. Men det har ju gått åt helvete, och Folkpartiet har ju bara blivit allt mer konservativa och tävlar nu med KD om att vara mest konservativa i riksdagen. Och den så kallade Stureplans-centern förlorade ju slaget om Centern i FRA debatten när Federley stod och grät i talarstolen för att han tvingades välja mellan sina vänner och sina principer.

Så vad gör man då? Har liberalismen förlorat i Sverige? Nej, givetvis inte. Vad man gör när inga partier är intresserade av frihet är att man startar ett nytt parti. Sagt och gjort. Stora delar av Liberati, med Alexander Bard i spetsen, sitt pick och pack och startade Liberaldemokraterna. Det är inte ett parti, ännu, det är ett projekt. Men snart kommer projektet ha dom 1500 underskrifter som behövs för att bilda parti, och förmodligen nån gång nästa år kommer man anta ett partiprogram osv.

Så kvickt jag fick nys om det gick jag såklart med. Liberati har haft en konsekvent liberal linje (och då menar jag äkta liberalism, inte libertarianernas verklighetsfrånvända principer där man sätter äganderätt före frihet) så jag tänkte att det måste bli bättre än dagens partier. Och jag hade rätt. Dom diskussionerna som var på mailinglistan var befriande. Här finns en stor grupp människor (det är närmare 200 nu tror jag) som alla är vettiga, trevliga och liberala.

Liberaldemokraterna är på gång och kommer utan tvekan bli Sveriges i särklass vettigaste parti. Ett parti som vill ge frihet till dig. Vi snackar plattskatt och medborgarlön för att skapa ett skatte- och bidragssystem där det alltid lönar sig att jobba, privatisering av vården så att det är du som bestämmer hur du skall ha det, en integritetspolitik som skyddar människors rätt till privatliv och gör det olagligt för staten att spionera på dig utan anledning, en modern upphovsrättspolitik, och en vettig politik för att hjälpa, inte stjälpa, prostituerade och drogmissbrukare.

Nej, allt är inte perfekt, men varje parti är en kompromiss. såklart. Men huvudproblemet för mig när jag var aktiv som folkpartist var att man behövde kompromissa med folk som inte höll med om partiets grundprinciper. Jag vet inte varför folk som egentligen är sossar eller konservativa går med i ett liberalt parti som folkpartiet, men det gör dom. Och istället för att arbeta tillsammans för liberalismen så tillbringar man all sin tid att slåss mot idioter i partiet. Det kommer säkert bli samma sak med Liberaldemokraterna om 30 år när grundarna har pensionerat sig och inte kan styra upp längre, men då får väl nån bilda ett nytt parti då. Vid det laget lär L ha gjort Svensk politik till ett slagsmål inte om vem som är mest konservativ, utan vem som är mest liberal.

Och nu tänker du att jag är lite väl optimistisk, men det tror inte jag. Betänk detta: 27% av svenskar ser sig som liberala före andra ideologier. Enbart 6% anser sig vara konservativa.  Ändå slåss allianspartierna om dom konservativa. Nåväl, vi kommer slåss om liberalerna. 79% av folkpartisterna ser sig som liberala, och där har vi en stor målgrupp, eftersom dom nu röstar på ett parti som inte är liberalt. Många av dom röstar på fp för att det inte finns nåt alternativ, för dom andra partierna är inte heller liberala. Med ett liberalt parti på spelplanen kommer vi se många tidigare trogna folkpartister byta parti. Lägger vi till dom 33% som tenderar att byta parti varje år, så kommer folkpartiet hamna nära 4% spärren nästa val om dom inte skärper sig. Likadant är det med ”Stureplans-centern”, vi kommer se en stark överflyttning till L från C i nästa val också. Räcker det för att Liberaldemokraterna skall komma över 4%-spärren? Förmodligen inte, men kan vi få med oss några liberala Moderater är saken biff.

Men man skall inte vara för kaxig. Att starta ett parti är svårt. Men kom ihåg att Liberaldemokraterna i praktiken är en utbrytning ur folkpartiet, eller kanske snarare en utbrytning ur alliansen. Det finns redan erfarna politiker och mediamänniskor med i ledningen. Det här är inte KD eller SD som kämpade i många år för att tas på allvar av media och väljare innan dom kom in, bland annat för att deras politik var för extrem och behövde ändras så att den var acceptabel. Liberaldemokraternas är inte extrema, bara kreativa. Det är inte heller som Ny Demokrati som inte visste vad dom skulle göra med riksdagsplatserna och kollapsade. Det här är erfarna etablerade politiker som startar ett parti därför att en fjärdedel av svenska folket inte har ett parti dom kan rösta på. Det som kommer närmast är Miljöpartiet som hade före detta riksdagsmannen Per Gahrton i spetsen. Dom kom in efter sju år, men var i praktiken ett enfrågeparti. Det är inte Liberaldemokraterna. Vi kommer komma in efter fyra.

Varför avdrag för hemhjälpen är en jämlikhetsfråga

I Sverige har vi rätt höga skatter. Om det kan man tycka, men oavsett vad man tycker är det så, och det får en massa effekter man också kan tycka om. Och en av effekterna är att det blir väldigt dyrt att betala andra för att dom skall göra något. Skall jag betala någon så att den personen har 300 kronor efter skatt, måste jag betala honom 724 kronor. Min arbetsgivare måste i sin tur betala mig 1352 kronor före skatt för att jag skall få 724 kronor. Jag måste alltså arbeta ihop minst 1352 kronor åt min arbetsgivare för att en rörmokare eller takläggare skall kunna få 300 kronor för att arbeta för mig.

Det här är såklart ett problem. Det blir extremt dyrt att anlita proffs för att fixa saker i hemmet, och man får en massa klantiga gör-det-självare som bara gör saken värre. Det blir dyrt att ha ett hus, för det vanliga knegaren.

”Knegaren?” säger du nu. ”Det blir väl dyrt för alla!?” Nejdu, det blir det inte alls. För den som är företagare kommer naturligtvis att småfuska. Givetvis kan man helt enkelt anlita rörmokaren svart, men det vill man kanske inte, och kanske inte rörmokaren heller. Så vad  gör man? Jo, som egenföretagare tar man kvittot man får från rörmokaren, där det bara står saker som ”reparerade värmeaggregat” och så stoppar man in kvittot i firmans bokföring, och betalar med firmans pengar. Det står ju inte på kvittot vilket värmeaggrerat som blev reparerat. Hej svejs så är rörmokaren avdragsgill, och man betalar inte 1352 kronor längre, man betalar 724 kronor. Och det här kan inte en knegare göra. Det kan man bara göra om man är företagare.

En del-lösning på problemet är ROT-avdraget. Det innebär att du får skattereduktion på att fixa till och förbättra ditt hus. Dock inte för rörmokaren. En annan del av lösningen var avdraget för hushållsnära tjänster, som numera är ihopslaget med ROT-avdraget, tydligen. Där får du avdrag för rörmokaren. Och för städerskan, precis som företagaren kunde dra av sin hemstäderska genom att helt enkelt låta henne fakturera tiden hon städar hans hem som en del av kontors-städandet.

Och nu fattar ni varför den här reformen är en jämlikhetsreform. För med den här reformen kan alla dra av proffsens jobb på skatten, och inte bara överklassen. På ett sätt är den ett steg mot en gammal FP-slogan: ”F-skatt åt alla!”.

Om hjälmtvång och olyckor

En alltid aktuell fråga är om att man skall ha lag på att ha hjälm om man cyklar. Och det är så klart en svår avvägning. Människors frihet att vara idioter står emot en önskan att skydda dessa idioter från sin egen dumhet. Och trots allt, det är ju lag på att man skall ha hjälm när man kör moped, och den lagen har ju fungerat väl. Här är lite data i frågan:

Och här ser vi ju att på 70-talet var det massa fler dödliga olyckor på moped än på 80-talet. Succé! Inför hjälmtvång för cyklister nu! Eller? Låt oss titta lite närmare på grafen, genom att markera införandet av hjälmtvång, som kom i 1978.

Och nu ser vi ju att toppen på mopedolyckorna kom ju 1973, inte 1977, som vore det rimliga med en hjälmlag som infördes 1:a September 1978. Ännu intressantare blir det med den här grafen, som visar trenderna av dödsolyckor med olika fordon:

Den här grafen är nämligen per personkilometer, och summerar varje årtionde, vilket gör det lättare att se eftersom man inte ser dom årliga slumpmässiga fluktuationerna. Och där ser vi att 1970-talet och 1980-talet inte har någon skillnad i antalet döda per personkilometer med moped. Det vi ser som en topp i 1973 är helt enkelt en topp i mopedens popularitet. Sverige hade blivit så rikt att nästan varenda 15-åriga kille i nästan varenda småstad hade råd med en moped. Per personkilometer dog det färre under 70-talet än 60-talet, helt utan hjälmtvång. Och trots hjälmtvånget så var 80-talet lika dödligt som 70-talet, fast sedan har det blivit bättre igen.

Mer och noggrannare data kanske kan motsäga det här. Det här är ju bara dödliga olyckor, trots allt. Men från den här datat, som kommer från en rapport från Räddningsverket så ser det onekligen ut som om hjälmtvånget på moped har varit totalt verkningslöst!

Ja, jag är förvånad i alla fall. Jag vet ju att det finns idioter som inte fattar att man skall ha hjälm av sig själva. Men det är väl sannolikt så att dom inte fattar att man skall köra försiktigt, eller helt enkelt skiter i att ha hjälm oavsett, så dom kolar vippen ändå. Hjälmtvång eller inte.

Men kompis, vad sysslar du med?

Gode vännen Tobias Krantz gör ett utspel idag, och säger att vi skall ge mer pengar till höginkomsttagare, när dom blir sjuka. Det tycker jag verkar ytterst dumt.

Möjligtvis är det så att höjningen av taket ser bra ut men kostar lite. Trots allt är det väl så att den här gruppen inte är sjukskrivna speciellt länge. Att göra nåt meningsfullt, som att höja ersättningsnivån, kostar väl mer. Så det är väl populustiskt och kortsiktigt. Som all folkpartistisk politik det senaste åren.

Det är normalt för folkpartiet, alltså, men jag är lite besviken på att Tobbe spelar med i populismen.


Kanske intressanta bloggar om: , ,

Vem som helst utom Björklund, sa vi ju!

Stödet för Björklund ökar. Är det ingen som lyssnar vad vi säger?

Tydligen inte.

Flers distrikt verkar ha ändrat åsikt för att Björklunds tal på riksmötet nyligen ”präglades av humanism”. Men hallå! Det talet var ju skrivet just för att lura i dom inom partiet som inte gillar Björklunds batong-liberalism att han ”egentligen” är snäll och god socialliberal. Det är han inte. Det är bara båg. Precis som hans ”Jag har inte tänkt färdigt”-tjafs. Han bestämde sig senast 2001, när en stor grupp inom fp, inklusive Björklund själv, ville kuppa ut Leijonborg och ersätta honom med Björklund. Den kuppen dog dock när man inte fick tillräckligt stort stöd internt för att tvinga Leijonborg att avgå. Istället hade man varit tvungen att ha omröstning på riksmötet, och det hade skapat splittring inom partiet, och man hade riskerat att förlora. Så vad ”Jag har inte tänkt färdigt” betyder är ”jag är inte säker på att jag vinner än”. Tänkte färdigt gjorde han redan 2001. Senast.

Kanske intressanta bloggar om: , ,

Vem som helst, men inte Jan Björklund!

Lars Leijonborg ställer inte upp till omval. Förmodligen ett bra drag, han har fört in fp i en borgerlig regering, och brutit nedåttrenden. Mer än så kan han nog inte göra.

Dennis frågar om det är dags att dra igång kampanjen ”Vem som helst, men inte Jan Björklund” och svaret på den frågan är ”ja”, det är dags för den kampanjen, och den är redan igång. Björklund skriker på polis oavsett vad problemet är (FP har till och med föreslagit mer närpoliser i förorten för att, hör och häpna, minska utanförskapet bland invandrare). Så kör på med den kampanjen. Vem som helst, men inte Jan Björklund.

Jag är dock mindre pessimistisk än Louise, och tycker att det finns vettiga kandidater. Fast jag vet inte om dom ställer upp.

Johan Pehrson nämns ibland, och han ställer säkert upp, men han är en stark motståndare till alla former av integritet, så han är nog lika katastrofal som Björklund. En partiledare som gillar spioneri, övervakning och avslyssning? I folkpartiet? Folk kommer ju skratta så dom pinkar på sig.

Nyamko Sabuni har också nämnts. Hon är en stenhård logiker, vilket vore roligt att ha som partiledare. En person som man faktiskt kan övertyga med argument. Det ni. Det hade vart nåt! Men hon är nog för ny och oerfaren, och hon har sagt nej, och om Nyamko säger nej så menar Nyamko nej. Så henne kan man glömma.

Av dom som har nämnts, återstår då Cecilia Malmström, som är trevlig men lite mesig. Men hon har ett bra stöd inom partiet och har skött sig bra i EU. Så det går väl bra.

Men media har glömt(?) två personer: Karin Pilsäter och Håkan Lind. Karin Pilsäter är dock mest förtjust i skattefrågor, och risken är att fp med henne vid rodret börjar tävla med c om att gulla med småföretagare. Bra för småföretagarna, men om alla partier utom kd bara pratar om skatter, vad händer då med resten av politiken? Men om Pilsäter är beredd att släppa småföretagarkrameriet till c kan det gå. Men som sagt, jag vet inte om hon är intresserad.

Och så har vi Håkan Lindh. Briljant politiker och allmänt smart kille som har tagit fp i Skellefteå från en flugskit på den politiska kartan till det ledande oppositionspartiet i Skellefteå. Om han är intresserad tror jag han vore perfekt!

Så, ropen skalla! Vem som helst utom Björklund eller Pehrsson, och helst Pilsäter eller Lindh! Tja, det rullar ju inte av tungan direkt, det kampanjvrålet… Jaja, man kan inte få allt.


Kanske intressanta bloggar om: , , , , ,

Sanningen bakom folkpartiets "brunvandring"

Sossarnas och vänsterpartiets huvudargument i föregående valrörelser åtminstonde sedan Palmes tid, kanske längre, har varit att försöka framställa borgeligheten i allmänhet, och moderaterna i synnerhet, som onda människor. Människor som vill göra fattiga ännu fattigare, och som gillar att slå på svaga. Lars Ohlys huvudargument i partiledardebatten förra året (som var den som fick mig att börja blogga) var att moderaterna ville piska och slå folk, samt att Reinfeldt hade mycket pengar. Och taktiken lyckades. Många gånger hörde jag ”Jo, visst, folkpartiet är bra, men jag kan ju inte rösta på dom när dom samarbetar med moderaterna”. För moderaterna, dom vill avskaffa välfärden och göra alla till slavar i koncentrationsläger, jojo. Så är det ju.

Men förra året lanserades ”nya moderaterna”. Moderaterna har satsat hårt på att bryta myten, och plocka bort vänsterns kraftigaste argument från banan. Vänsterkartellen står därmed argumentslösa med skägget i brevlådan. Vad göra?

Ja, tyvärr så kommer folkpartiet till vänsterns undsättning. Folkpartiet har just tagit sig ur snällfällan och raketat upp från att nästan ramla ur riksdagen till att bli landets tredje största parti. Man misstar sig och tror att det är att man för en politik med mer krav som ger rösterna, och börjar ställa krav lite väl hej vilt. Men inte har partiet för detta helt plötsligt blivit onda? Nej, såklart inte. I grund och botten är det samma socialliberala parti, fast ett parti som vågar uttrycka sig lite kraftfullare och hårdare.

Och vänstern hoppar på detta som en utsvulten varg, och börjar en kampanj som går ut på att det är folkpartiet som är det onda partiet som äter barn och piskar dom svaga. Att måla upp moderaterna som onda fungerar inte så bra längre (vilket dock inte alla sossar har insett ännu), men sedan folkpartiet kom med språkkrav, och en rad andra extremt radikala och vansinnigt ondskefulla påståenden (som att det är mer synd om dom som blir mobbade än dom som mobbar och sånt) så är dom ett lätt mål för smutskastningen. Och eftersom folkpartiet gärna pratar om invandringspolitik, så går man över från anklagelser om att man vill piska och slå arbetare till att man vill piska och slå invandrare.

Vi har sedan ungefär ett år tillbaka sett en aldrig sinande ström av vänstermänniskor i olika ordalag anklaga folkpartiet för allt mer absurda rasistiska påhitt. Vissa, som Aron Etzler och Ali Esbati, försöker till och med ljuga ihop en slags generell liberal brunvandring. Andra lägger ner enorm tid och massor av energi på att detaljstudera uttalanden för att eventuellt kunna hitta nåt som ur kontext kan tolkas som eventuellt lite skumt. Allt i desperata försök att bevisa att folkpartiet nog innerst inne är onda.

Så där har ni det. Hela sanningen om folkpartiets brunvandring och flört med grumliga vattendrag och allt vad det nu är. Folkpartiets flört med främlingsfientliga krafter består helt och hållet av att moderaterna är det nya arbetarpartiet, och när man kastar skit på dom så fastnar det inte längre. Så då kastar man det på folkpartiet i stället.

Och förmodligen gick du på det. Känner du dig lurad?


Kanske intressanta bloggar om: , ,