Svar på tal

Jag välkomnar kommentarer och debatt. Men för att den skall vara meningsfull behöver man vara saklig. Och har man inga sakargument så bör man inte ge sig in i debatten alls, och man bör fundera på om man verkligen har rätt, tills man har sakargument.

Men tyvärr så brukar det inte fungera så. Många envisas att försöka ge sig in i debatten trots att dom inte har argument. Och det första dom då brukar dra till med är medvetna missförstånd, och att helt enkelt låtsas att man inte har läst texten. Som att till exempel låtsas att en text om varför socialism inte fungerar påstår sig handla om nåt helt annat.

Jag tror att det Regebro försöker sig på egentligen inte handlar om att sparka på en förment orättvis Sovjetkommunism

Eller helt enkelt bara totalt misstolka och felcitera.

När Lennart Regebro sammanfattar klass-samhället som bortsprunget eftersom alla i Sverige har tillgång “(nästan) gratis sjukvård” och gratis skolgång så tror han sig kunna bortse från klasserna.

Det nästa man drar till med är halmgubbe-argument, dvs argument när man istället för att bemöta det som sägs, målar upp en falsk representation av motståndarens ståndpunkt och angriper den, istället för att angripa den verkliga ståndpunkten.

Regebro menar alltså att eftersom hans kassa polare inte tjänar pengar på att vara kapitalister eller egna företagare så är det mer synd om dem än om arbetare och därför är alla medelklass.
[…]
Om jag går till vårdcentralen och pröjsar mina 300 pix för att träffa överläkaren så menar Regebro att det är “(nästan) gratis” och när CSN betalar ut mindre pengar än vad existensminimum är så bevisar det att jag är en medelklassunge. Hans klassbegrepp baseras alltså på …. ja vad? Inkomster i en historisk kontext? CSN är mer än vad en fiskarbonde från västkusten hade 1857 alltså är Daniel 2007 medelklass. Klassbegreppet han svänger sig med antar jag har något med inkomst, tid och plats att göra. Reallöner är förmodligen något slags kulturellt påhitt och ingen som har tillgång till video kan vara fattig.
[…]
Grunden i en marxistisk kritik av den politiska ekonomin är inte ägandet av företag. Om han inte förstår det så kan det möjligtvis förklara hur en del av det som skrivs blir så fel. Men att sammanfatta hela Marxs kritiska analys till att bli en fråga om äganderätt är att göra liberal nationalekonomi av Marx. Att läsa honom som en redistributör av rätter är en dålig tolking. Regebro, jag vet att du läser, du kan inte bunta ihop marxism, Marx, kommunism, Sovjet, planekonomi, Lenin, Gulag och allt annat för att sen tro du kan bryta ner din egenbundna enhet genom att springa i logiskt stringenta varv.

Efter det kommer man med guilt-by-association,

Han vill så gärna tro att han är den där effektiva egenföretagande ultrakapitalisten

och efter det, nästa nivå, guilt-by-hallucination, när man helt enkelt fantiserar ihop associationer som inte existerar.

Ny Demokrati-djävlaranamma.

Sedan brukar man börja bara förneka fakta och låtsas som om verkligheten inte existerar,

Han tänker sig ett Sverige väldigt få andra lever i.

för att sedan gå över till att klaga på debatttekniken.

När han säger:

“Grundproblemet här är socialismens fokusering på en i grunden ganska ointressant sak, nämligen om man äger en del av företaget man jobbar på eller inte”

så lägger han ju ord i socialistens mun och argumentarer, återigen som en närsynt Don Quijote, mot en motståndare han själv uppfunnit.

Och allra sist, såklart, när man inte längre klarar av att varken låtsas att man inte förstår, eller hitta på fler halmgubbeargument, när bluffen om debattekniken har blivit synad och man har tvingats erkänna att verkligheten existerar, då går man direkt på personangrepp och demonisering av motståndaren.

Menar han inte att säga att “alla [hans] egenföretagande vänner och arbetare är ihopsmetade i ett myller av medelmåttighet”. Jag tror han har tagit fel på begrepp. Vad han egentligen är ute efter är att förklara varför hans polare (och han själv?) är så djävla mentalt fattig, undernärda och kulturellt efterblivna.

Jag tror att det Regebro försöker sig på egentligen inte handlar om att sparka på en förment orättvis Sovjetkommunism utan snarare rör sig i hans, av ressentiment murkiga, träskliknande hopkok av sovjethat, liberalism och Ny Demokrati-djävlaranamma. Han vill så gärna tro att han är den där effektiva egenföretagande ultrakapitalisten men allt läsande går inte att användas för att förklara en helt annan verklighet. Och eftersom verkligheten (polarnas kassa löner, kebabsvullna magar och tonårsacne som aldrig försvinner) inte går att förena med hans idévärld uppstår en diskrepans mellan teori och praktik.

Detta är inget ovanligt. De flesta abstraheringsmodeller dras med mått av diskrepans… det vet till och med valhänta liberaler som Regebro om (han använder ofta Verkligheten som argument själv vilket blev smärtsamt tydligt i 130+ kommentarsposter på vår förra blogg) men när han nu måste försvara sin ställning känns det mest som han ställer sig på läskbackarna för att nå högre än han faktiskt är.
[…]
Eftersom annat har pockat på sin uppmärksamhet så har jag inte kunnat följa hans ideologiska utveckling i de flertaliga bloggposter som han välsignat bloggosfären med men det verkar som att han har återuppfunnit ett nytt sociologiskt klassbegrepp av sållan (sic) skådad enfaldighet.

Citaten ovan kommer från ett inlägg på bloggen Avgrunden, skriven av nån som kallas ”Bloggoswärje”, vilket av stilen är döma är Daniel. Stilen varande total avsaknad av sakargument och massa personangrepp, då. Han ber mig att svara på frågor. Jag hade gärna diskuterat saken om författaren hade kunnat tala om vad han inte håller med om i min text. Men halmgubbar, personangrepp och guilt-by-hallucination är inte argument. Det talade jag om för Daniel i vår förra debatt. Den som han säger var smärtsam. Ja, det tror jag det att den var smärtsam för honom. Det tog 130 inlägg, men i slutändan erkände dom ju också att jag hade rätt på varenda punkt. Vilket såklart inte hindrade Daniel att överösa mig med personangrepp.

Du är välkommen att diskutera här Daniel. Och jag kommer försöka besvara dina sakargument. Om du nu mot förmodan skulle ha några.

Nåja. Skall man vara ärlig så var ju inte Avgrundens text helt befriad från insikt.

Jag fattar inte vad han håller på med nu.


Andra bloggar om: , , , ,