Bloggosfären och demokratin, del 1: Bra för Sverige.

Jag är inte speciellt bra på att förutsäga hur datorteknik kommer att förändra världen. Detta beror nog mest på att jag i grunden är en djupt skeptiskt människa. Vissa människor tycks vara ohejdbart spirituella, men jag är ohejdbart skeptisk. Till allt. Som resultat av detta var jag djupt skeptisk till påståenden att internet skulle vara en demokratisk revolution och allt annat liknande flum.

Jag visste att internet skulle förändra rätt mycket och jag insåg det rätt tidigt, nämligen 1988-1989 när jag pluggade på det som numera är Gotlands högskola. Datorerna där var inkopplade på nåt som hette VAXnet eller VMSnet, som jag tror var Svenska universitetets nätverk för VAX/VMS datorer. Via detta nätverk var man också uppkopplad till internet och världen. Där fanns mycket roligt att göra, Man hade email. Man kunde se vilka som var uppkopplade på andra VAX/VMS-datorer på nätverket och begära att starta en chat med dom. ( Det var hejdlöst roligt. Som desperata datornördar brukade vi försöka chatta med alla som hade kvinnliga namn i sitt login. Det var oftast tjejer som satt på sina lektioner och försökte jobba på andra högskolor runt i Sverige. Vi var nog rätt störiga. Men det var kul. ) Man kunde läsa ”news”, internets usla diskussionforum, och man kunde koppla upp sig till diverse ”KOM-system”, som var KTHs utmärkta diskussionsforum. Jag minns i synnerhet med värme hur man blev mobbad som Newbie på KOM-systemet ”xyzzy”. OK, det var kanske inte så kul, men det kunde inte hjälpas, jag var fast. Framtiden för datorer var utan tvekan kommunikationer mellan människor. Internet skulle ta över världen, det var det ingen tvekan om.

Men vissa människor med visioner pratade om hur det skulle revolutionera och demokratisera världen. Jag var skeptisk. Visst var det kul. Och visst var det en kommuniskationsrevolution likt telefoni, men allt telefoner gjorde är att förenkla och snabba upp kommunikationer. Inte demokratiserade telefoni nåt, väl? Näe. Visst, med diskussionsforum kunde massa folk vara involverade i det demokratiska samtalet. Men det verkade inte ändra nåt. Inte fanns det mindre puckade åsikter och galningar i diskussionsforumen än ute i ”verkligheten”. Snarare verkade det vara tvärtom. Och inte kom nån demokratisering, inte.

Så kom webben några år senare, och folk med visioner började prata om hur detta skulle revolutionera och demokratisera världen. Jag var skeptiskt. Att webben skulle bli världens bästa kunskapskälla fattade jag, men inte hur det skulle demokratisera nåt. Och inte kom nån demokratisering, inte. Webben var bara ett nytt verktyg för masskommunikaton. Visst, fler hade tillgång till det, och jag insåg att det rent teoretiskt kunde göra så att fler kunde få ut sina idéer, men mest såg det ut som ett sätt att bryta TVn massmediala dominans. Bra, men inte nån demokratisk revolution.

Och långt senare kom bloggarna. Återigen skulle detta demokratisera världen och återigen var jag skeptisk. Jag irriterade mig på bloggar. Dom flesta vara bara meningslöst svammel, eller bara länkar, och oftast fanns det inga bra index över vad folk skrev om, så om nån skrev nåt bra kunde man inte se om dom skrev nåt mer bra.

Men det löste sig. Bloggprogramvaror idag har oftast kategorier och index, och listor över dom senaste posterna. Och det är klart att dom allra flesta bloggare skriver bara meningslös svammel eller gör inget annat än att länka till nyhetsartiklar eller andra bloggar. Men det gör inget, för många bloggar är bra. Och det är dom man läser. Och döm om min förvåning, det har börjat revolutionera och demokratisera. Om inte världen, så i alla fall Sverige, och om inte resten av världen redan genomgår samma process (svårt att säga, då jag inet hänger med i politiken i alla länder) så kommer nog resten av världen att följa efter om ett tag.

Och varför har då bloggarna åstadkommit det som inget annat har lyckats med?
Diskussionforum har ju funnits länge. Men, dom har alltid varit en sak för en liten skara människor, som gillar diskussionsforum. Jag gillar att diskutera politik, och var aktiv på diverse politiska forum fram till 2001, då jag ruttnade på online-debatter av olika anledningar. Jag har haft återfall, främst på Lunarstorm, som är intressant eftersom man där kan diskutera med 15-åriga nyfrälsta kommunister, som ännu inte har lärt sig vilka klyschor som skall försvara sig med, och därmed får man bättre insikt i hur dom faktiskt tänker. Men i stort har diskussioner på nätet tett sig som meningslös. Dom flesta väljer att vara anonyma, dom allra felsta är helt oemottagliga för argument, och oerhört få politiker har nånsin varit intresserade av att utsätta sig för kritik på det sätt man gör om man framför sina åsikter på ett diskussionsforum. Men bloggen har helt ändrat detta. Många politiker på gräsrotsnivå (och en på toppnivå) har börjat blogga. För första gången är allmänheten direkt involverad med politikerna i den politiska debatten. Det diskuteras också vilt på dom flesta av dessa bloggar, och dom som diskuterar är som vanligt inte mottagliga för argument. Men bloggarna läses av många fler än dom som diskuterar. När det gäller diskussionsforum är dom flesta medlemmar och därmed dom flesta läsare folk som gillar att diskutera och har starka åsikter. Men i bloggosfären är det inte så. I synnerhet inte nu när tidningarna har börjat länka till bloggar, och ens blogginlägg kan få hundratals läsare som kommer från DN eller SvD. Stora delar av dom som inte diskuterar utan bara läser, har inte bestämt sig och dom är mottagliga för argument. När man diskuterar på bloggen går det inte ut på att övertyga den man diskuterar med. Det går ut på att övertyga den som INTE diskuterar.

Och det är naturligtvis det här som Bertil Torekull och andra är rädda för. För alla revolutioner är dåliga för vissa. Och alla demokratiseringar krossar någons maktmonopol. Och i det här fallet är det såklart pressen som råkar illa ut. När man kan få en intressantare och bättre översikt av vad som händer inom svensk politik genom att läsa intressant.se än vad man kan genom att läsa DN, då är pressen hotad. Bloggosfären kan komma att i framtiden vara en helt demokratiserad läsar-driven mediakanal.


Andra bloggar om: ,