Politikerföraktets orsaker exemplifierat.

Idag kom ett lämpligt exempel på det jag skrev om politikerförakt. Helena Nilsson lämnade posten som generaldirektör 1999, men har officiellt fortsatt att vara det ändå, så hon får pensionspoäng. Allt med regeringens goda minne. Man klappar henne på ryggen, ger henne pensionspoäng för nåt hon inte gör, och fortsätter att ge henne uppdrag fast alla som jobbar under henne är rörande eniga om att hon är en urusel chef.

Man kan inte göra så, om man skall ha folkets förtroende. Kan man då skylla detta enbart på den sittande regeringen? Nej, för Helena Nilsson är centerpartist, men har ändå accepterat fusket. En centerpartist som i sex år har låtit sig ”mutas” av sittande socialdemokratisk regering. Inger det förtroende för politiker?

Inte direkt.