Idag blev jag anklagad för att använda guilt-by-association. Mer specifikt blev jag anklagad för att göra detta i debatt om kommunismen. Det har jag mig veterligen aldrig gjort, även om det kanske har hänt av misstag nån gång. Men varför blir jag då anklagad för det? Jo, förmodligen för att anklagaren inte förstår skillnaden på några olika typer av argument.
Låt oss ta upp några typer av argument. Vi börjar med tre felaktiga.
Guilt-by-association
Du är kommunist, Stalin var kommunist, Stalin var ond, alltså är du ond.
Klassisk guilt-by-association här, klart uttalad. Den behöver inte vara så tydlig, dom två sista stegen är oftast implicita. Det räcker med att omotiverat nämna nån onding när man diskuterar för att det skall vara guilt-by-association. En riktig klassiker är ”Hitler var också vegetarian”.
Ett närbesläktat argument är
Förhastad slutsats
Du är kommunist, alltså stödjer du Sovjet
Det här är inte guilt-by-association. Det är bara en felslut. Alla kommunister stödjer inte Sovjet.
Guilt-by-hallucination
Den här termen verkar ha uppfunnits av Dennis. Det är argument av formen ”Du kallar dig liberal, Pinochet kallade sig liberal”. Skillnaden mellan guilt-by-association och guilt-by-hallucination är att kopplingen är ett påhitt. Pinochet kallade sig aldrig liberal. ”Du kallar dig liberal, Zjirinovski kallar sig liberal” är inte guilt-by-hallucination, utan guilt-by-association, för Zjirinovski kallar sig faktiskt för liberal.
Över nu till missförståndet, och några…
Giltiga argument
Nåntingism går inte att kombinera med demokrati.
Om man lägger fram argument för att kommunism är dåligt, så är inte det guilt-by-association. Att säga ovanstående säger inte ”Du är för diktatur”. Det är ett försök att övertyga dig om att dina idéer är dåliga, inte ett försökt att smutskasta dig. Du kan hävda att påståendet är fel. Jag anser att påståendet ovan är fel när det gäller liberalism, men korrekt när det gäller kommunism. Men även om argumentet är fel så är det inte guilt-by-association. Det är ett giltigt, sakligt, argument. Om det är fel eller korrekt är i sin tur nåt man kan diskutera.
Inte heller är exempel fel:
Kommunism leder alltid till problem, se bara på Sovjet
Detta är inte heller guilt-by-association. Det är ett exempel som stödjer ett påstående. Det här säger inte ”du är dum för du är som Stalin”. Det här säger inte ”bara för att du är kommunist så stödjer du Sovjet”. Det är bara en hänvisning till verkligheten, som säger ”det här är inte bara jag som hittar på, utan det jag säger stöds av erfarenheten”. ”Liberalism leder alltid till diktatur, se bara på Chile” är inte heller guilt-by-hallucination, fast liberalism aldrig har lett till diktatur i Chile. Arumentet är giltigt och sakligt. Men fel. (Osakligt och felaktigt är alltså inte samma sak, vilket en del tycks tro).
Dom här giltiga argumenten blir bara ogiltiga och om man vägrar diskutera dess sanningshalt. Man kan säga att det är det som gör dom giltiga, att dom kan diskuteras. Guilt-by-association är inte diskuterbart, utan ett försök att smutskasta och associera motståndaren med negativa saker istället för att diskutera sakfrågan.
Att argumentera för att kommunism är dåligt är inte guilt-by-association. Det är inte ett försök att säg att kommunister är dåliga. Det är ett försök att förklara för kommunister varför man inet skall arbeta för kommunism.
Andra bloggar om: politik, debatt, guilt-by-hallucination
Man kan lägga till det här argumentet som av någon anledning retar en del:
”Du drar alltid upp USA när vi kritiserar diktaturer. Alltså är du diktaturkramare.”
Jag har varit med om att folk kallat detta för guilt-by-association. Men det är det ju inte. Det är bara ett helt rimligt påpekande om att någons demokratiska renhet så att säga är tvivelaktig. Jag skulle rentav gå så långt som att det är guilt-by-association från den som drog upp USA, eftersom de försöker koppla ihop oss med det landets utrikespolitik.
Ja, det skulle man kunna säga. Det är samma sorts argument som guilt-by-association, fast tvärtom. Istället fär att säga ”du är dum för du är som X” säger man ”jag är snäll för jag är INTE som X”.
I brist på bättre namn (det finns säkert nåt fint latinskt namn för det) brukar jag kalla det argumentet ”titta där!”, eftersom det funkar ungefär som distraktion. Man försöker prata om nåt annat, och istället för att kritisera diktaturen så byter man ämne till att diskutera en demokrati.
Det visar onekligen att man inte är speciellt demokratiskt lagd.
Jag måste säga att den här bloggen är fascinerande i sin fokusering på ”vänstern”, ”kommunismen” och ”socialismen”. Varför denna extrema fixering vid rörelser som du i princip betraktar som stendöda? Varför inte lägga lite tid på att argumentera i positiva termer för din egen ideologi, som jag antar är liberalismen?
Det går inte att komma ifrån känslan att din osunda fixering vid motståndarlägret tyder på att du trots allt är lite rädd för socialisterna och för deras växande inflytande. Annars hade du väl inte behövt lägga ner så mycket kraft på att argumentera mot dina egna vanföreställningar om socialismen?
Dm är inte stendöda, långt ifrån. Deras ideologi är stendöd. Fascinationen med vänstern kommer utifrån en fascination av att människor kan stå för idéer och politik som är uppenbart dåliga.
Är jag rädd för socialismen? Ja, det är klart. Socialism har varje gång den har prövats lett till fattigdom och misär. Är inte det oroväckande att folk är socialister, då? Det tycker jag.
Jag har argumenterat för liberalism. Jag har en hel site som gör det, och har skrivit massor av inlägg som handlar om just varför en liberal politik vore bra. Men dagens politiska debatt går mest ut på att vänstern undviker sakfrågor och liberaler förklarar varför världen inte ser ut som Marx trodde. Det blir som det blir, då.
Och Erik, varför svarar du inte på varför socialism är bra? Vad är din fascination med mig, som gör att du känner att du måste diskutera mig, istället för sakfrågorna?
Prylen är den att du inte har fattat vad kommunism är för något. Alla dina argument är baserade på saker som inte har med kommunism att göra (t.e.x Sovjet). Därför är det guilt-by-association.
Min argumentation mot kommunism, inklusive den definition jag använder (revolutionär Marxism), och min förklaring av varför jag använder just den definitionen finner du här:
http://lennartregebro.blogspot.com/2007/05/kommunism-ger-frtryck.html
Notera den totala avsaknaden av argument baserade på Sovjet. Sovjet nämns enbart som exempel på att det faktiskt blir så som mina argument säger. Argumenten är i sig inte baserade på Sovjet på något sätt, utan helt baserade på den revolutionära Marxismen som idé. Allt jag gör är att förklarar vad dessa idéer kommer leda till och varför, och så hänvisar jag till Sovjet som exempel (se ovan) på att det faktiskt blir just precis så.
Så, som du ser är det någon som inte har fattat här, och denna någon är du, som inte har fattat vad jag säger. Om du inte håller med om det kan du ju komma med sakliga argument mot det jag säger. Att säga att jag inte har fattat utan att tala om vad som är fel, eller att kalla det jag säger guilt-by-association är varken sakligt eller korrekt.