Fråga 1 finns här.
2. När jag läst din post, Det nya klassamhället, Arbetare och andra, fick det mig att tänka till. Där antyder du att Karl Marx ekonomiska teorier är totalt fel. Men var det inte så att på industrialiseringen utnyttjades arbetarna av deras arbetsgivare. Vid denna tid fanns inga regler eller fackföreningar med inflytande, därför kunde arbetsgivarna utnyttja arbetarna. Och det var just dessa två faktorer som gjorde att utnyttjandet försvann.
Denna tolkning må vara fel, men min källa av tolkningen jag har fått är från vår Historia kurs A och Samhäll kurs A. Om min tolkning nu stämmer, vad säger då att denna utveckling mot utnyttjning av arbetarna inte kommer ske i dagens samhälle? Generellt så har nästan alla studenter denna uppfattning, att arbetsmarknaden skulle spåra ut utan regler och begränsningar. Därför är jag väldigt intresserad av dina argument till att arbetsmarknaden INTE spårar ut vid totalt fri marknad.
Det är en svår fråga om arbetarna “utnyttjades” eller inte. Marx ville hävda det, men för att kunna hävda det skapade han en mycket komplex ekonomisk teori som har visat sig vara helt felaktig. Kort sagt går hans teori ut på att alla produkter har ett objektivt värde, att det värdet är värdet på arbetet som lades ner i produkten, samt att kapitalister inte betalar arbetarna hela det värdet, och därmed utnyttjar dom genom att stjäla en del av värdet för varan. Men allt detta är helt fel. Produkter har inget objektivt värde. Det har inte arbete heller. Och antagandet att kapitalisten stjäl en del av värdet utgår från att kapitalisten inte utför nåt av värde, vilket också är uppenbart fel (för om dom inte gjorde nåt av värde, varför han dom inte blivit bortkonkurrerade av säg, kollektivt ägda företag?)
Vad som är helt klart är att vi på 1800-talet hade ett klassamhälle. Men Marx försökte skylla klassamhället på kapitalismen, och hittade på sina ekonomiska och politiska teorier just i det syftet. Men han hade fel. Klassamhället kommer inte av kapitalism. Klassamhället uppstår när samhällsstrukturen har ärftliga rättigheter inbyggda. Dessa ärftliga rättigheter kan uppstå på två sätt. Det ena sättet, och det vanligaste, är att staten delar ut ärftliga rättigheter till vissa grupper. Adeln är ett typiskt exempel på detta. Ofta har adeln haft monopol på välbetalda statliga jobb, till exempel. Det andra sättet är när samhället kräver pengar för att man skall kunna tjäna pengar. Detta är betydligt mindre vanligt, men i dagens kunskapssamhälle är analfabetism ett handikapp som gör det omöjligt att tjäna pengar. Har man då inte gratis utbildning till alla, så innebär det att barn till fattiga inte kan få den utbildning man behöver för att kunna få ett vettigt jobb, och döms till vidare fattigdom.
Däremot ser jag ingen som helst anledning till att arbetsmarknaden skulle “spåra ur” om den gjordes helt fri. Dom regler vi har i Sverige i dag gör det svårt att anställa och sparka folk. Det är en hämsko på ekonomin, och i länder som inte har sådana regler har inte arbetsmarknaden spårat ut vad jag kan se.
Andra bloggar om: politik, klasser, marx, kapitalism, nyliberalism
Höga skatter pa arbete tenderar ocksa att skapa klassklyftor.
Jaså? Hur då menar du?
Jag menar att det är svart att skapa en ekomonisk buffert när staten lägger rabarber pa det mesta man tjänar. Det gar inte att spara eller investera när staten redan har bestämt exakt vad man ska lägga pengarna pa.
Därmed är det svart att göra “klassresor” och man blir kvar pa samma niva.
Folk som kan leva pa sitt ägande lider inte av höga skatter pa arbete (och knappast av höga skatter pa kapitalvinster heller eftersom det är sa lätt att kringga om man har mycket resurser).
Följden blir alltsa att klyftorna ökar.
Du kan eventuellt ha en poäng där, men å andra sidan är det ju så att mycket av det man betalar skatt till är saker som man behöver men inte har råd med som fattig. Att ta bort dom gör med möjligen lättare att gå från mitten och upp, men svårare att går från den riktiga botten nånstans.
Så jag är inte övertygad om att klyftorna ökar. Möjligtvis byter dom plats.
Nej det förstas. Men da pratar vi ju om människor med väldigt begränsad arbetsförmaga.
Här är i ala fall ett blogginlägg som beskriver fenomenet mer utförligt.
http://ministryoftruth.wordpress.com/2007/10/10/hoga-skatter-cementerar-overklassens-stallning/
En bra grej som förs fram i kommentarerna är ju ocksa att i Sverige tenderar rikedom att vara väldigt bunden till vissa familjer, medan man i t ex USA kan börja med tva tomma händer.
“Nej det förstas. Men da pratar vi ju om människor med väldigt begränsad arbetsförmaga.”
Nej.
Fast sådana finns också, och det är det många nyliberaler som glömmer. Men det är en annan sak.
“Nej”
Inte? Jag tror inte det finns speciellt manga fullt friska människor som skulle ga back pa att fa behalla sin lön i utbyte mot slopade bidrag.
Det finns ju alltid en balans mellan hur mycket som produceras och konsumeras. Omfördelningen i sig skapar ju inga resurser. Tvärtemot försvinner mycket av det som produceras in i byrakratins vinklar och vrar.
En sjukvårdsförsäkring, pensionsfonder, avgifter för två ungar i skolan, osv.
Jo, det är många fullt friska som skulle förlora på det.
“Omfördelningen i sig skapar ju inga resurser.”
Men den skapar ökad konsumtion på saker som är viktiga för samhället, som sjukvård och skolor.