Mona Sahlin hävdar att regeringen ljuger och genomför en politik som är direkt motsägande det man lovade inför valet. Hon tar upp fem exempel på detta, varav två är rena lögner från Mona Sahlins håll. Återstår tre saker där man inte har gjort det man lovat.
Samtidigt gick man till val på ett helt valmanfest, fullt av löften. Ett manifest där man redan har genomfört stora delar av manifestet, bara ett år efter regeringstillträdet.
Mona Sahlin ljuger alltså. Dom allra flesta av regeringens åtgärder det senaste året har varit rakt ur valmanifestet. Man genomför alltså till mycket stor del precis det man lovade. Vilket är första gången under min 25-åriga politiska medvetenhet som detta har hänt i Sverige.
Däremot vet vi att sossarna traditionellt sviker dom flesta av sina vallöften. Dom lovar vanligen inte mycket alls, utom höjda bidrag, och sedan genomför dom inte löftena. Det är så det brukar gå. Att då kalla det här för ett historiskt svek är ett sådant hyckleri att det måste slå nåt slags rekord. Och det är ett dubbelt hyckleri, för vi vet att om Mona Sahlin skulle få makten idag, kommer hon inte ändra på många av regeringens reformer. För Mona Sahlin är inte dum i huvudet. Hon vet att saker behöver göras i Sverige. Och hon vet att regeringen gör dom. Och hon hoppas att dom kommer fortsätta förändra och förbättra. Men hon ljuger och hycklar i hopp om att det skall ge henne makten om tre år. Så att hon kan sitta i Rosenbad, och sedan inte ändra nånting men leva gott på borgerlighetens reformer. Precis som man gjorde efter förra borgerliga regeringen.
Björn har rätt. Det här lyser desperation. Mona Sahlin vet att hon inte kan vinna ett val på sin politik, för hon har ingen. Socialdemokratin har inga sakargument, och därför sätter dom sig helt enkelt ner och ljuger och demoniserar. Och personligen kan jag inte komma på en enda gång där en partiledare i Sverige ljuger så grovt och uppenbart. Ett historiskt svek? Ja, verkligen. Men det är Mona Sahlin som sviker. Det är hon som sviker Sverige genom att lägga debatten på den lägsta nivå jag har sett den sedan MUFs kampanj mot Palme. Det är hon som sviker väljarna genom att hyckla. Det är hon som sviker socialdemokraterna genom att hellre ljuga än att föra en politik som fungerar.
Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, mona sahlin
Borgerliga debattörer tror att man vinner val och förtroende utifrån vallöften. Det gör man i huvudsak inte – det handlar om förtroende. Samtidigt som Göran Persson hade ett oerhört lågt förtroende svalde väljarna den ogranskade bilden av ett högeralternativ som nu hade helt andra målsättningar och värderingar än man tidigare haft. Glappet mellan valresultat och opinionssiffror saknar historiskt motstycke och kan uppenbart bara förklaras av ett väljarna inte tycker att bilden de röstade på motsvarar verkligheten som följde. Konstigare än så är det inte och det är skam för journailsterna att en politiker skall behöva berätta detta.
Så du är politiker? För du berättar ju detta. Och det du säger är faktiskt nåt helt annat än det Mona Sahlin säger.
Och medan Mona Sahlin bara ljuger och smutskastar, så tror jag att du har en poäng. Kanske två.
((Man behöver inte demonisera eller ljuga Lennart, det där sköter sig själv. Jag tror att folk inser att det inte handlade om dem när man sa att man skulle göra det bättre för folk. Sen tycker jag att man nog kan ge beröm åt regeringen på en punkt, man håller det man lovar. Dvs mer åt rika och välbemedlade och mindre å de som har minst. Man sa sänkt a-kassa i valet, det har man hållit osv. Sänkt skatt har man också hållit, men det gällde inte dom som tjänar minst. Skatt eller avgift? I deras position, samma sak. Så´jag håller nog inte med Mona, de har hållit vad de lovat.)))
Äh behöver inte skriva, Pencroff sa det ju så snygt redan.
”Man behöver inte demonisera eller ljuga Lennart, det där sköter sig själv. ”
Din partistyrelse tycks inte hålla med.
Jag är ingalunda politiker, skulle aldrig kunna inordna mig i en partifålla, känner djup besvikelse över alla politiska partier och har dessutom barn som inte skall behöva få se sin föräldrer smutskastad i media.
Däremot är jag oerhört stark i min värdering om demokratin och det är kanske därför jag är så besviken över politiken.
Länge har glappet mellan socialdemokratisk retorik och praktik varit störande, men att som nuvarande regering ha falsk marknadsföring som bärande politisk metod är verkligen bortom alla gränser. Mina förväntningar var kanske inte högre än så, men jag hade faktiskt trott att journalisterna skulle ha yrkesheder och ryggrad nog att granska och att motståndarsidans politiker skulle sköta sitt jobb i valrörelsen.
Kan man vinna regeringsmakten på lögner utan att varken medier eller politiker varslar känner jag djup oro inför vår demokratiska framtid.
Glappet mellan valresulktat och opinionssiffror ger stort fog för min oro.
Svenska journalister är generellt sett totalt inkompetenta. Undantag finns, men inte många.
”men att som nuvarande regering ha falsk marknadsföring som bärande politisk metod är verkligen bortom alla gränser.”
Du verkar inte ha läst den text du svarar på. Det är inte så. Mona Sahlin ljuger. Alliansen blev vald på ett stort valmanfest, och man har till allra största delen genomfört just precis det man lovade.
”Kan man vinna regeringsmakten på lögner utan att varken medier eller politiker varslar känner jag djup oro inför vår demokratiska framtid.”
Det har sossarna gjort i 20 år, minst.
Förra året var första gången på mycket länge, kanske till och med första gången någonsin, svenska folket röstade in en regering som tydligt talade om vad dom tänkte göra, och sedan i stort sett har genomfört det.
Då är vi där igen – val vinns inte på vallöften utan på förtroende.
Visst har högerregeringen både infriat och svikit vallöften precis som vänsterregeringar brukar göra, men… de utgav sig för att omfatta värderingar och målsättningar som i de efter valsegern i praktisk politik har uppenbarat som falsk marknadsföring.
Om detta handlar glappet mellan valresultat och opinionssiffror, inte om antalet infriade resp svikna vallöften.
”fram med kuddarna och den såpade stocken!” Vem ljög först, det är som hönan eller ägget. Politik är ju för sjutton att nästan säga sanning så att det låter bra, oavsett parti. Det lär du ju hålla med om. Förra valet vanns nätt och jämt av alliansen tack vare ordf Persson och av det faktum att andra laget hade en bättre mediestrategi. Vissa på vår sida skulle nog kunna klassas som rena amatörer i fråga om att föra fram frågor emedans andra sidan dvs alliansen lyckades relativt bra. Det är bara att bita i det sura äpplet och ta nya tag, att ystas över vem som gjort vad avgörs ändå på val dagen. Frågan är om man som väljar i nästa val kommer att vara noggrannare med att läsa valmanifest, fast jag är tveksam eftersom att folk böjrar bli en aning mätta på politikerkåren.
Pencroff:
” men… de utgav sig för att omfatta värderingar och målsättningar som i de efter valsegern i praktisk politik har uppenbarat som falsk marknadsföring.”
Efter valet har dom genomfört det dom sa att dom skulle genomföra. Hur är det falsk marknadsföring?
Per:
”Vem ljög först”
Först?
”det är som hönan eller ägget.”
Varför det? Att Mona Sahlin ljuger ger inte nån annan rätt att ljuga. Det här är fråga bara om en sak: Mona Sahlin ljuger.
”Politik är ju för sjutton att nästan säga sanning så att det låter bra, oavsett parti.”
Ja, men nu säger inte sossarna ”nästan sanning”, dom ljuger rakt av. Om du inte gillar det kanske du skall byta parti? Du är ju intelligent nog att inte gå på vanliga vänsterlögner, jag trodde du var sosse för att du faktiskt trodde på sossarnas politik, och inte för att du trodde på deras lögner. Gör mig inte besviken nu, Per.
”Förra valet vanns nätt och jämt av alliansen tack vare ordf Persson och av det faktum att andra laget hade en bättre mediestrategi.”
Nej, det håller jag inte med om.
Du verkar anse att politik är en fråga om vem som ljuger snyggast. Jag är väl naiv, men jag tycker att den borde handla om vilken politik man skall föra.
Värderingar och målsättningar är kopplade till förtroende.
Konkreta förslag är kopplat till vallöften
De är i opinionssammanhang två slkilda saker även om det naturligtvis finns kopplingar dem emellan. Det är emellertid bara glapp mellan förväntan och resultat inom de förtroendeskapande faktorerna som kan förklara det historisk ojämförligt stora glappet mellan valresultat och opinionssiffror. Det motsvaras av samma glapp mellan vad väljarna trodde att de skulle få och vad de nu upplever att de har fått.
Detta är den uppenbara förklaringen till opinionssiffrorna. Hur får man alternativt ihop en förklaringsmodell som går ut på att väljarna skulle svika den som hålller sina vallöften? Kan du utveckla den hypotesen? Fram med Occams rakkniv och se att kejsaren är naken!
Antingen missförstod dom, eller så blev dom besvikna på ministerskandalerna, eller så ångrade dom sig, eller så tror dom, liksom du, på sossarnas lögner. Eller så bytte dom tillbaka så kvickt dom insåg att Göran Persson skulle avgå.
Eller så finns det nån annan anledning som jag inte kan komma på nu.
Att som du hävda att den enda anledningen till svikande opinionssiffror är att man sviker vallöfterna är märkligt. Och dessutom är det ett faktamässigt påstående som kan verifieras. Och tittar du på valmanifestet och räknar saker som har genomförts lär du hitta betydligt fler löften genomförda än svikna.
Påståendet att dom då vann på falsk marknadsföring är alltså klart och tydligt rena dumheterna.
Jag har tydligen uttryckt mig oklart. Vi tar det igen:
Jag är besviken på alla partier och inte minst på S. Alltså tror jag inte heller på deras lögner. Att sedan en representant för dem kan påtala andras lögner när nu inte journalisterna har yrkesheder nog att granska, det är väl både att gott och dåligt tecken.
Anledningarna till glappet i opinionen är säkert flera av dem du nämner, men de räcker inga vägar för att förklara de här nivåerna. Att en ny regering inte stärks efter ett val och särskilt i en högkonjunktur utan istället öppnar ett gap mellan blocken på 15-20 procentenheter genom att rasa är en helt ny situation. Vi har aldrig stått inför något liknande förut i svensk politisk historia. Affärer, svikna vallöften och impopulära ledare har alltid funnits, men aldrig förr detta läge. Därför räcker inte de förklaringarna ensamma.
När jag hävdar att förklaringen inte står att finna i vare sig svikna eller infriade vallöften och du i replik hävdar att jag anser att den enda anledningen till svikande opinionssiffror är att man sviker vallöftena blir det som sagt något märkligt, för att inte säga obegripligt.
Det handlar som sagt inte om vallöften utan om värderingar och målsättningar. Så länge borgerliga debattörer inte ser den distinktionen kommer opinionsläget att förbli dem obegripligt. Kanske kan den bristande insikten innebära att man nästa gång faktiskt inte klarar mediestrategin lika bra?
Nej det anser jag inte men jag börjar tro att många av våra politiker idag har byggt ett skrå där vanliga människor inte har en plats.
Har läst om hela dn artickeln två gånger och se där, ljuga kan anses vara ett starkt ord. Skulle mer vilja kalla det skarp kritik och att man lyft frågor som är intressanta utifrån ett opositionsläge. Inget nytt, händer med alla partier i oposition. Men hon har iallfall rätt i att regeringens politik inte helt fullt ut förstods av massorna, dvs hur den skulle bli när den genomfördes.
Om man nu hade gått ut och förklarat pedagogiskt för väljarna vad alliansens politik hade gått ut på så hade antagligen valutgången sett anorlunda ut. Sen är nog din analys om ministerskandalerna rätt
Pencroff skrev:
”Det handlar som sagt inte om vallöften utan om värderingar och målsättningar. Så länge borgerliga debattörer inte ser den distinktionen kommer opinionsläget att förbli dem obegripligt. Kanske kan den bristande insikten innebära att man nästa gång faktiskt inte klarar mediestrategin lika bra?”
Visst handlar det om brist på kommunikation. Och visst har de borgerliga bättre politik, men de är dåliga på att argumentera för den och att knyta den till människors vardagsliv.
I Dick Erixons webbradio ”Frihetsjournalen” gör Johan Ingerö en bra analys och påpekar att i USA har man en mycket kunnig person som träffar pressen varje dag och ger svar på frågor, och att man kan göra på samma sätt här.
Men då måste man ha en talesman som är lika bra politiker som kommunikatör, typ någon av Mauds kaliber får ta det. Personen måste kunna ta vilka frågor som helst och ge kompetenta svar och tala om varför förslaget är bra. De borde lätt lägga tre-fyra miljoner per år bara på det.
http://erixon.com/podcast/frihetsjournalen071121.htm
Pencroff:
”Jag är besviken på alla partier och inte minst på S. Alltså tror jag inte heller på deras lögner.”
Utom den här då.
”men de räcker inga vägar för att förklara de här nivåerna.”
Bevisa det.
”och du i replik hävdar att jag anser att den enda anledningen till svikande opinionssiffror”
JAG hävdar? Så här sa du:
”Detta är den uppenbara förklaringen till opinionssiffrorna. Hur får man alternativt ihop en förklaringsmodell som går ut på att väljarna skulle svika den som hålller sina vallöften? Kan du utveckla den hypotesen? Fram med Occams rakkniv och se att kejsaren är naken!”
Det är inte jag so hävdar att detta är den enda anledningen. Det var DU som hävdade det.
Ditt argument är nu att det är ”uppenbart” att en regering som inför det man har lovat ljög om vad man skulle införa. Hur får du ihop det? Hur kan det vara uppenbart att verkligheten är falsk?
Per:
”ljuga kan anses vara ett starkt ord.”
Mona Sahlins lögner är också starka.
”Om man nu hade gått ut och förklarat pedagogiskt för väljarna vad alliansens politik hade gått ut på så hade antagligen valutgången sett anorlunda ut.”
Man gick pedagogiskt ut och förklarade just precis det. Så tydligen inte.
Du och Pencroff har fortfarande inte fattat det jag skrev i min text ovan: Påstendena om att Alliansen har genomfört en annan politik än den som lovades är en grov lögn. Det är inte sant.
Är jag otydlig på nåt sätt? Vad är oklart i det?
Skall diskussionen hamna på något slags nähä-joho-nivå finner jag det inte mödan värt att lägga mer tid i detta forum. Men jag skall göra ett försök till att utveckla resonemanget.
Det är som sagt för okänd gång i ordningen en fundamental skillnad på vallöften å ena sidan och värderingar och målsättningar å den andra.
Ett vallöfte är t ex avskaffad fastighetsskatt, sänkt bensinpris eller öppna anställningsprocesser inom UD.
En värdering eller målsättning är t ex ”vi står på utsatta gruppers sida”, ”vi är det nya arbetarepartiet”, ”vi står för en hög moral” eller ”vi har tagit kraftigt avstånd från de gamla moderaterna och är nu raka motsatsen, ”vi är inte ett parti för höginkomsttagare som vi tidigare uppfattats som” eller ”vi står för folkhemmet och den svenska arbetsmarknadsmodellen”.
Vi kan lämna därhän hur det sakligt förhåller sig med såväl marknadsföringen som den praktiska politiken eftersom vi uppenbart har väldigt olika syn på det. Däremot så utgår jag från att vi kan vara överens om det sakliga konstaterandet att vi har ett historiskt ojämförligt stort opinionsras mellan tidpunkten för valet och efter ett års regerande.
Jag är övertygad om att förklaringen till det stora raset står att finna i att väljarna valde den nya regeringen för att de skulle regera utifrån de värderingar och målsättningar de uppgett sig ha i valrörelsen, men inte nu ett år senare inte upplever att de i praktisk politik och privat agerande levt upp till det.
Infriade och svikna vallöften spelar säkert också in, liksom skandalerna, men sådana har alltid funnits utan att opinionsras följt som kommer i närheten av detta. Det är den enkla anledningen till varför jag anser de förklaringarna vara otillräckliga.
Du upplever att regeringen infriat sina vallöften, står för en bra politik och lever upp till sina utfästelser. Den uppfattningen kan du naturligtvis ha, men väljarna tycker bevisligen annorlunda och så länge man inte intresserar sig seriöst för varför så vinner man heller inga val. Om man inom högerblocket som analysmetod för opinionssiffror väljer att hålla fast vid Nähä-joho-modellen och anser sig orättvist missuppfattad trots att man är så bra så torde det vara en bergsäker väg mot regeringsskifte. Jag tror inte att de mycket skickliga marknadsstrategerna som ordnade valsegern förra gången låter det ske.
”Du upplever att regeringen infriat sina vallöften, står för en bra politik och lever upp till sina utfästelser. Den uppfattningen kan du naturligtvis ha, men väljarna tycker bevisligen annorlunda”
Nej, det är inte alls ”bevisligen” som reda påpekats. Du har snäat in dig på en förklaring och inbillar dig att det är den enda förklaringen som är möjlig, men du har inget som stödjer det påståendet.
”Du upplever att regeringen infriat sina vallöften, ”
Det är inget man ”upplever”, utan ett tämigen mätbart påstående, genom att se vad dom lovade och vad dom har brutit eller infriat.
”står för en bra politik”
Bättre än sossarna.
”och lever upp till sina utfästelser. ”
Ja, det får man nog ändå säga att dom gör. Dom gör ju det dom har lovat.
” Jag tror inte att de mycket skickliga marknadsstrategerna som ordnade valsegern förra gången låter det ske.”
Återigen är valvinster enligt dig bara en fråga om vem som ljuger bäst. Och så använder du den utgångspunkten till att argumentera för att Alliansen ljuger. Det blir cirkelargument av det hela. Du måste börja med att bevisa att dom ljuger, utan att först anta det.
Man får hoppas att högerblockets marknadsstrateger delar Din analys och bygger sin valsttrategi på den 2010. Jag ser fram emot det öppna mål de då lämnar för ett regeringsskifte.
Härmed lämnar jag detta forum och ägnar mig åt förvärvsabete.
Cirkelargumentation.
Indeed, tar Du Dig ur den argumentationstypen så kanske det kommer fler inlägg i kväll.
Börja med att försöka ta till Dig att det finns en avgörande distinktion mellan vallöften å ena sidan och värderingar och målsättningar å den andra. De förra är mätbara och av relativt ringa betydelse för opinionen, de senare är inte mätbara och av stor betydelse för opinionen.
Tar du Dig inte ur den cirkel där du om och om igen resonerar kring marknadsförda värderingar och målsättningar som vore de vallöften blir konsekvensen att du får glädja Dig åt att i opposition anse att du hade rätt. Det tycks mig föga pragmatiskt och tilltalande ur Din synpunkt.
Men Mona Sahlin pratade inte om värderingar och målsättningar, hon pratade om vallöften.
Och när du pratar om målsättningar och värderingar och säger att dom inte är mätbara, så säger du att det du säger bara är spekulationer och inte kan bevisas åt nåt håll, och att det inte går att ha verken rätt eller fel, det är bara åsikter. Samtidigt säger du att det är uppenbart att du har rätt.
Håller det ihop, tycker du?
Det Penroff försöker säga är att de borgerliga måste bli bättre på att kommunicera en känsla.
När Sahlin säger att vallöften inte uppfyllts så talar hon inte om konkreta löften, hur mycket det än låter så, utan om något mer luddigt som har att göra med att vårda, skydda och nära de utsatta i Sverige och väljarna. Det är denna omsorg, empati och förståelse för människors situation som saknas i de borgerligas kommunikation, medan den retoriken är inlärd sen barnsben på sossesidan, och vi tycker att de fejkar den, eftersom deras förslag leder till motsatt effekt.
Sahlin går till ”hårt angrepp”. F-n vet om inte beskriver det så själv, för att tala om vilken känsla man skall känna.
Eller kort uttryckt, som jag skrev tidigare, de borgerliga är inte tillräckligt bra på att kommunicera allt bra de gör. Bättre kommunikation fixar biffen.
Reinfeldt var duktig under valrörelsen på dessa känslor, men har inte avsatt rätt folk och nog resurser för att fortsätta göra det efter valet.
Ja, Socialdemokraterna har sista året ägnat sig åt otroligt gnällig oppositionspolitik — notera att det är precis som förra gången de var i opposition. (Kom ihåg svekdebatten om det.)
Det chockerande är inte att (S) åter ägnar sig åt så billig smutskastning. Det chockerande är att det fungerar. Jag antar vi har de politiker som genomsnittsmedborgaren förtjänar.
Jag håller med om att det sorgliga är att de borgerliga partierna inte nu HELLER kan hantera denna ”gnäll-orkan”.
Bara som exempel, när de i veckan gick ut med att de ska återinstifta den akademiska friheten, så kunde de använt formuleringar som ”befria unversiteten från de Socialdemokratiska vänster-fascisternas inordnande av tankens frihet under politisk korrekthet, trots att det genom historien konsekvent varit en dålig strategi.”
Jo, men en sån formulering ökar ju bara polariseringen ytterligare. Och då får vi ju en politik som USAs där uppenbart sinnesjuka människor som Anne Coulter och Michael Moores patologiska halvlögner tas på fullt allvar.
(1) Du är upprörd över t.ex. (S)ahlins oärliga gnäll som ”debatt”.
(2) Du påtalar risken av att debattklimatet blir så polariserat att extrem-tokarna (vänster och höger) i USA blir standard även i Sverige.
Kan du förklara hur din position hänger ihop? Jag tycker ”debatt”-metoden i (1) ser väldigt likt (2).
Ja, precis. Jag förstår inte vad som är oklart. Hur får du det till att inte hänga ihop?
Om jag formulerar (1) som:
”Socialdemokraterna använder även denna gång en oseriös, emotionell och usel debatt som oppositionsparti — och igen så fungerar det. Medierna bryr sig inte heller.”
Orsaken det inte hänger ihop är att det bara är en tidsfråga innan en *fungerande* lågnivås ”debatt”-metod kopieras av andra sidan.
Den borgerliga sidan kan inte hantera det här. De går inte ens ut och påpekar att Sahlin sitter och är oärlig (det syns åtminstone inte i media.)
Som ett minimum borde en ansvarig i regeringen gå ut och påpeka t.ex. att ”(S) verkar flirta med Sverigedemokraterna i en beräknad kampanj genom att låta olika förespråkare säga olika saker, Mona ‘Mogens’ Sahlin?”.
Utan ett fungerande sätt att svara så kommer de att kopiera samma metoder till slut, hellre än att förlora de flesta valen.
Eller?
”Som ett minimum borde en ansvarig i regeringen gå ut och påpeka t.ex. att “(S) verkar flirta med Sverigedemokraterna i en beräknad kampanj genom att låta olika förespråkare säga olika saker, Mona ‘Mogens’ Sahlin?”.”
Nej, du förstår, jag tycker smutskastning är FEL.
Blev det klarare nu?
Moraliskt fördömande som argumentation?
Regeringens-sidan bör åtminstone gå ut óch kritisera oppositionen när de ägnar sig åt billig och oseriös smutskastning.
Eller försöka hitta någon annan form av svar för att förhindra att sådan smutskastning fungerar.
Det klarar de borgerliga partierna uppenbarligen inte av den här regeringsperioden heller — vilket gör det till en tidsfråga innan de kopierar (S)-sidans oseriösa påhopp.
Om man bara klagar verkar man nog gnällig. Men kan man komma på nåt sätt att bemöta det är det nog bra.
Och du har nog rätt i att det är en tidsfråga. Det gör det dock inte bra.
Alltså jag börjar fundera på vem som ljuger, du väljer ju att tolka sakerna precis som du vill. Du tolkar fel. Skyll dig själv alltså något har ju uppenbart att gå snett. Det är ju du som ljuger ändå!
Tack för din kommentar, Kalle, men du är väldigt oklar.
Vad är det jag tolkar fel, hur tolkar jag det, och hur borde det tolkas?
Vad är det jag har sagt som är en lögn?