Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for oktober, 2005

Per Ahlmark delar gärna upp världen i folk som är för demokrati och mot demokrati. Detta är ett genomgående tema i hans böcker, och den senaste heter till och med ”Det är demokratin, dumbom”. Han har inte direkt fel, men det blir svårt att med den synen förstå dom som kallar sig demokrater och kommunister samtidigt. Ljuger dom verkligen? Dom är rätt många…

Jag tror att Per Ahlmark överförenklar. Det gör väl alla iofs, nån påstod att man behöver 11 dimensioner för att inte överförenkla den politiska skalan. Och vad vet jag, det kanske är en förenkling det med. Men jag tror att Per Ahlmarks uppdelning riskerar att bara framstå som dogmatiskt, och inte användbar.

Så, har jag nåt bättre förslag då? Nja, jag har ett förslag, om det är bättre eller inte får väl ni avgöra. Jag har nämligen under mer än tjugo år friskt politisk debatterande med folks från allehanda hörn av denna 11-dimensionella verklighet hittat ett par viktiga återkommande kännetecken. Jag har hittat tre ”gränser”. Det är möjligt man kan göra dom till dimensioner, men från min liberala synpunkt är det inte så intressant. Jag är bara intresserad av att se vad som gör folk oliberala, så för mig är det gränser. Linjer man stiger över när man går utanför det jag tycker är hyfsat vettig politik.

Realism – Orealism
Det här är mest en fråga om verklighetskontakt. Många är inte intresserade av ifall deras politik fungerar i verkligheten, man går efter principer, oavsett om resultaten går på tvärs av vad man hoppades på. Hur kan man förvänta sig att en statskupp efterföljd av en diktatur skall leda till ett mer demokratiskt samhälle än det vi har idag? Hur kan folk i dag fortfarande vara för planekonomi och protektonism när verkligheten gång på gång visar att det bara har dåliga effekter? Jo, man kan bara vara för detta genom att helt ignorera verkligheten.

I svensk politik går den här skiljelinjen rakt igenom socialdemokraternas led. Dom till vänster om den har taskig verklighetskoll, och ju längre till vänster dom är desto sämre är den. Kommunistiska Partiet har tappat all pretens av verklighetskontakt och hyllar Stalin och försvarar Mugabe. Svensk-Kubanska hävdar att Kuba är en demokrati och USA en diktatur. Det här är människor som har helt lämnat verkligheten därhän.

Men politik är det möjligas konst, och om man ignorerar effekten av den politk man för så är det ju bara tur om det går bra. Bra politik är realistisk, och verklighetsbaserad.

Frihetssträvande – Frihetsrädsla
Alla vill ha frihet såklart. För sig själva alltså. Men inte alla vill ha frihet för andra. Varför man tycker illa om frihet har massor av olika orsaker. Många är rädda för vad som händer om andra får frihet. Andra klarar inte av att hantera den komplexa mångfald som uppstår när folk vill vara sig själva. Vissa verkar tro att deras personiga val hotas av andras personliga val. Men resultatet blir samma, man vill hindra friheten. Från konservativt håll är det främst den personliga friheten som skall stoppas. Det skall vara så lite konstigt folk som möjligt, alla måste vara likadana.

Den här gränsen går på tvärs av allt i den svenska politiken. Konservativa och rasister hamnar förstås på fel sida, men på samma sida hamnar anti-globaliseringsrörelsen, och folkhemsnostalgiker. Och lustigt nog av ungefär samma anledning: Man verkar inte kunna hantera en komplex värld, och vill tvinga alla att uppföra sig likadant, så man kan lura in sig själv i en falsk känsla av kontroll.

Liberaler välkomnar andras frihet, för dom vet att det innebär frihet för dom själva.

Maktskeptiker – Maktdyrkare
Något jag aldrig slutar förvånas över är människor som automatiskt sluter upp bakom diktatorer. Ju mer maktgalna dom är desto mer skall dom hyllas. Efter att ha diskuterat med många sådana människor, som trots sin högljudda bekännelse till demokrati ändå envisas med att försvara diktatur efter diktatur, så har jag kommit fram till att det som driver detta är nåt så enkelt som en beundran av makt och människor med makt. Kanske har dom helt enkelt lärt sig att det lönar sig att smickra och hålla med dom som bestämmer.

Här hittar vi dom flesta socialister. Lenin var en hyvens gubbe, Castro har fint skägg, det var dumt att avsätta Hussein, Nordkorea är jättevackert. Men också Nazister hamnar här, fastklistrade i en uniformsromantisk trettiotalsdröm om likriktad makt.

Man kan inte ha rätt jämt
Dom här gränserna omringar liberalismen. En liberal har en solid verklighetskontakt, är skeptisk mot makten och gilalr frihet. Ja, inte alla liberaler då, men dom flesta. Mest märkbar är ju extremare former av nyliberalism, med Ayn Rand och anarko-kapitalister i spetsen, som ju har lika lite verklighetskontakt som Lars Ohly. Men dom är i alla fall inte maktdyrkare, som större delen av vänsterpartiet, eller frihetsrädda som anti-globaliseringsrörelsen. Och en sak skall sägas om nyliberalers orealism som inte kan sägas om vänsterns: Den brukar gå över innan man är 25.

Read Full Post »

Kära Linda Skugge

Du definierar upp ”mörkblå människor” som homofober och allmänt inhumana människor. förutom att jag gillar mörkblått som färg (men inte som politik) har jag inga problem med den definitionen. Jag gillar grönt och sitter just nu och skriver iklädd min favorit-tröja som är tegel-orange.

Men efter detta frågar du var dom humana och och icke-homofoba mörkblå människorna finns. Ja, dom finns ju inte. Du har ju definierat upp mörkblått på ett sådant sätt att dom inte existerar!

Du tror att Timbro är mörkblå, med en sådan definition. Det är dom inte. Jag kräver inte heller av folk att dom skall veta att Timbro inte är mörkblå. Det skall väl tusan känna till alla organisationer i Sverige och vad dom tycker. Du skall inte kritiseras för att du inte vet vad Timbro tycker.

Men, om man inte vet vad Timbro tycker, då skall man tametusan inte uttala sig i frågan, i SYNNERHET inte som skribent på en av Sveriges största tidningar.

p.s. Linda Skugge efterfrågar nu EN ENDA, profilerad borgerlig politiker som kämpar för homosexuellas rättigheter. Ja, vad sägs om Andreas Carlgren, Lars Leijonborg, Birgitta Ohlsson, Martin Andreasson och hela jämra liberala ungdomsförbundet? Att vara journalist är ingen ursäkt för att vara blind, Linda. d.s.

Read Full Post »

Medieforskarens undanflykter

Det går dåligt för Feministiskt Initiativ. Erik Lundbom på analysföretaget Observer skyller detta på personfixerade medier och homofobi. Men… vänta lite nu. Det är här politiker det handlar om. Det är personer vi väljer (eller inte) att representera oss. Skall inte medierna vara personfixerade? När Fi bråkar internt, folk hoppar av till vänster och höger och skyller avhoppen på att dom andra är dumma, är mediernas rapportering av detta personfixering?

Tiina Rosenberg har fått ett rätt hårt drev mot sig, och det är lite synd. Medier, i synnerhet svenska medier, går i drev. Men samtidigt har hon faktiskt gjort fantastiskt idiotiska uttalanden om att kvinnor som har förhållanden med män är könsförrädare och liknande. Är man så rabiat och intolerant så får man faktiskt skylla sig själv när medierna påpekar detta.

Och nån homofobi har då jag inte sett röken av. Visst används kanske mindre trevliga ord om just Tiina Rosenberg, men att haka på hennes paranoia och undanflykt om att hon råkar ut för ett drev (eller värre, hennes löjliga påståenden om att Timbro har hotat henne) för att hon är lesbisk är ju bara löjligt. Vad tror hon skulle händer om en heterosexuell rikspolitiker hade sagt att homosexuella är förrädare?

Om det är en personfixering som har satt krokben för att Fi skall komma in i riksdagen, då beror det väl på att dom har fel personer?

Read Full Post »

Lars Ohly: Ommunist.

Lars Ohly uppmanas att sluta kalla sig kommunist av 21 av 27 riksdagsledamöter för vänsterpartiet. Han har antytt att han skall fundera på det. Som alla vet så avslöjades ju Ohly förra året att ljuga om dom antidemokratiska åsikter han hade som ung, genom att hävda att han aldrig hade haft dom. Och nu sitter han alltså allvarligt och funderar på om han skall börja hyckla om sina nuvarade åsikter för att locka tillbaka några av dom väljare som hoppade av på grund av avslöjandet. Det är ju inte direkt förtroendeingivande måste jag säga. Och vad skall han svara på frågan om han är kommunist i framtiden? ”Ja, i smyg”? Att han dessutom uppmanas att ljuga av 21 av 27 ledamöter är ju rätt skrämmande i sig.

VPK slängde ju bort K:et utan att nämvärt ändra politik eller åsikter, kanske kan Ohly göra det också, och kalla sig Ommunist i framtiden?

Read Full Post »

EU-kommissionen har yttrat att kollektivavtalen i Sverige, och svenska fackföreningars (främst Byggnads, då) försök att hindra utländsk arbetskraft från att arbeta i Sverige eventuellt bryter mot den fria rörligheten. Det är tydligen Charlie McCreevy som återigen siktar in sig på dålig svensk politik.

Arbetslivsministern hotar med folkuppror. Jo, ett sådant vore ju inte så dumt. Men MOT Hans Karlsson. Om man tittar på vilka länder som drabbas hårdast av konkurrens från utlandet så visar det sig vara just dom länder som försöker skydda sig mot konkurrensen! Att försöka skydda svenska arbetare från konkurrensen av utländska arbetare är alltså inte bara lätt rasistiskt, det är direkt kontraproduktivt! Om man stänger arbetsmarknaden för konkurrens utifrån får det bara till effekt att jobben försvinner utomlands helt.

Som vanligt framhärdar den socialdemokratiska regeringen att föra en politik baserad på ekonomiska myter, med resultat att deras politik är dålig för dom svenska arbetarna.

För övrigt beslöt EU-parlamentet idag att kalla in McCreevy till parlamentet angående hans kommentarer om den svenska socialpolitikens eventuella kompatibilitet med den europeiska. Det skall bli intressant att se vad han säger.

Read Full Post »

Dagens citat

Från Ghost of FM, på Homerecording.com:

It’s very difficult to fight group think when the group, in fact, is not actually thinking too deeply in the first place.

Jag vet inte om han har fått det från nån annan, men bra var det iaf.

Read Full Post »

Bloggskörden

Det finns en massa bloggar man behöver hänga med i. Nu finns som tur vara Googles nya blogg-reader. Tänk bara om dom gjorde en portlet till sin ”Personalize Homepage” också. Det hade varit smutt.

Nåja, här finns massor av liberala bloggar som är kul att läsa.

  • Johan Norbergs blogg är mest given av alla, om så bara för att han är dumvänsterns favorithatobjekt. Hans riktigt intressanta texter kommer ju ut på Timbro och inte i hans blogg, men han bloggar massa intressanta länkar så det gör inget.
  • Jörgen Modin skriver om allt möjligt, och blandar intressant vetenskap, smart politik och skum humor.
  • Johnny Munkhammar är inte bara liberal, han är från Gotland också.
  • Håkan Jacobson: Über-resonlig mittenliberal. Har sådär tråkigt rätt hela tiden.
  • Elias Wästberg: Liberal med lätt småkonservativa tendenser, men det kompenseras av att han befinner sig i det liberala och intressanta landet Nya Zeeland.
  • Dennis Josefsson kallar sin blog ”Sänd mina rötter regn”. Bara det räcker ju för att man skall läsa den, men han skriver faktiskt bra saker också.

Sådeså!

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.